Förstår inte att man kan vara så trött som jag är nu för tiden.
Förra veckan somnade jag runt 20,00 två gånger.
Inte sovit sämre än vanligt på nätterna så kan inte klaga på sömnbrist :)

I behov av vår kanske? Sol och värme, även om vi i varje fall har haft sol nu på sistone!
Sol och värme är min energikälla, utan detta fungerar jag inte så bra :)
Värken har varit lite värre på sistone, men förmodligen ligger uppehållet i träningen lite bakom det med.
Det är en så dum ekvation det där. När man har som ondast så vill man verkligen inte träna, men vi som har kronisk värk är ju trots allt i extra behov av träning (även om vi självklart måste anpassa träningen efter värken, det är ju inte bara att köra på som om man vore frisk)

Nåväl, imorgon börjar jag senare, inte förrän sju. Så nu har jag planerat att ändå stiga upp lite tidigare, fast ändå en halvtimme senare än jag gör idag.
Upp vid 05, dricka kaffe och sen ner och träna.
Frukosten kommer att bli stekt ägg, som jag tänker stek I en skiva paprika. Ingen annan anledning än att det blir en lite roligare äggfrukost ;)
Det kommer att bli mycket ben och rumpa imorgon. Planen är att det ska vara med vissa svårigheter som jag går nerför trappan efter duschen, pga mjölksyra.

Mitt mål med 2 liter vatten om dagen börjar sätta sig nu. Tänker inte lika mycket på det nu, i början fick jag påminna mig själv om vattnet hela tiden men nu är jag törstig med jämna mellanrum.
Något som är ganska otroligt, enligt mig, är hur vattnet lyckas minska suget efter mat.
Hungrig är jag nästan jämt, men så länger jag dricker mitt vatten så tappar jag inte greppet om hungern. Jag blir inte vrålhungrig på samma sätt.
Plankorna sitter också där, de har jag inlett varje dag med, i väntan på att kaffet ska rinna ner.

På tal om kaffe! Det är ett litet delmål jag har, som kanske låter konstigt i vissa öron, men som ändå är en stor sak för mig.
Jag ska försöka dra ner på kaffet, max 5 koppar om dagen, för att vara lite snäll mot magen (rim rim).
Magsåret gör sig påminnt lite väl ofta numera och halsbrännan är konstant. Så dags att skära ner! Kaffet på jobbet är ändå inte särskilt gott egentligen, så varför bälja hela tiden?

Nu ska jag ta itu med ett av veckans mål; att minska sofftiden med en timme och lägga den på mig själv.
Just ikväll är valet enkelt, in till skinnsoffan, invirad i en filt, te och en bok!
Christer Olsson såklart, en idol till mig... Mannen som ska hjälpa mig att få fram min positiva sida igen. Även om jag själv tycker att bara genom att bestämma mig för att bli positiv, så blev jag genast mildare i humöret :)
Blev t o m kallad för solstråle på jobbet idag! (okej, okej, det var sagt med en viss ironi, men ändå!)

Psst... blev omnämnd i en blogg igår, med före- och efterbilder på mig. Sjukt motiverande för mig, pressen ökade och orden som skrevs om mig peppade ännu mer.
Men måste kolla först om jag får länka, innan jag gör det. Allt ska ju gå rätt till, i cybervärlden!