Stressigt att vara mamma!

Nej, skojar bara... än så länge är det absolut inte stressigt, bara en omställning. Blir inte enklare av att huvudet är fullstoppat med bomull och jag är allmänt seg + har drabbats av den årliga hösttröttheten.
Men annars består dagarna mest av bebisgos, soffläge, blöjbyte och tvätt. Definitivt inte stressigt!

Nåväl, vi var på röntgen igår och det gick bra. Benet läker alldeles utmärkt och nu ska bara lite defekter som en stor knuta på låret försvinna + att vi ska försäkra oss om att benet inte blir kortare än det andra nu... så ytterligare några besök till ortopeden kommer det att bli... definitivt! Men skönt att de håller koll!

Vet inte riktigt vad jag ska skriva idag, fantasin flödar inte riktigt, kan kanske ha att göra med filmen som går i bakgrunden! Men bara kanske...
Mitt liv är ganska ointressant nu, bara Edvin hela dagarna och jag vill inte att hela bloggen ska bli en bebisblogg även om Edvin är det största som har hänt mig och kommer därför att skriva en del om honom.. Men inte baaara!


Nåja... nu ska jag släppa ut katten och sedan luta mig tillbaka i min bästa vän Soffan!


Men en bild eller två måste jag ju bjuda på! 



På besök hos gammelmormor Vera!




Vi älskar pläden från mormor!!!



Utslagen efter att ha varit hos Sandy och firat hennes födelsedag med äppelpaj, MUMS!

Trovärdigheten...

...hur stor är trovärdigheten i svaren man får av 118100?
Jag ställde en fråga till dem igår, som bara ledde till att jag var tvungen att ställa ytterligare en fråga, en motfråga.

Läs och avgör själv om 118100 är ett ställe där man kan få svar på sina frågor =)

Jag:
Hur många biljetter måste siamesiska tvillingar köpa till en match i fotboll?

118100:
De flesta siamesiska tvillingar gillar inte fotboll men de få som gör det brukar bara behöva köpa en biljett


Hmm.... okej? De flesta gillar inte fotboll alltså? Då går vi vidare till motfrågan:

Jag:
Hur stor andel siamesiska tvillingar gillar fotboll?

118100:
118100 är övertygade om att ungefär lika stor andel av de siamesiska tvillingarna gillar fotboll som andelen siamesiska tvillingar som inte gillar fotboll. Det finns faktiskt exempel på där åtskillda siamesiska tvillingar blivit riktigt duktiga fotbollsspelare.


Vad dömer ni trovärdigheten i deras svar till i framtiden?

Hua!

Sicket väder!
Riktigt höstväder!
Inte en tendens till att det bara är en dålig sommardag!
Jag som hade tänkt vara lite mer aktiv idag, igår var jag mer lik en zombie än något annat.
Men visst, kanske man får något gjort inomhus när det är sånt här väder, fast behövs lite bra väder för att min kropp ska komma igång nu efter att ha varit instängd ett par veckor.

Till alla er som vill komma och hälsa på: kom när ni känner för det, hör av er innan bara så inte alla besök kommer på en och samma dag. Då hinner vi ju inte prata med er, utan bara hälsa på alla som trillar in.
Många som vill att vi ska höra av oss när vi orkar med besök, men jag har dåligt minne och kommer inte ihåg alla men vet att en del läser min blogg så detta var en enkel och smidig lösning =)

Jag tycker minsann att det klipper i mina ögonlock, dags att luta sig tillbaka i soffan och låta mörkret omsluta mig? Mmmm....(bredvid Edvin såklart)

2011-08-02

Var en riktigt stor dag!
Det var dagen då Edvin kom till världen! Det var dagen då det var slut på det glidiga livet för Oskar och Josse!
Det var dagen som vi trodde att vi visste en ungefärlig utgång på, men som raskt vändes upp och ner!
Men viktigast av allt, det var dagen då Edvin kom

50 cm lång och 3675 gram, en alldeles lagom stor gosse!
Snittet gick väl bra, helt beroende på vad man menar med bra såklart.
För vi var såklart tvungna att ännu en gång vara något utöver det vanliga.
Edvin levererades nämligen till oss med ett brutet lårben. Nu pratar vi inte det lilla lårbenet, utan det stora lårbenet.
Något hände när de skulle ta ut Edvin från min mage, de kan själva inte förklara det för ingen av dem har någonsin varit med om detta.
Jag visste sedan tidigare att kejsarsnitt innebär större risker för bebisen än en vanlig förlossning, men denna risk var jag totalt omedveten om.

Edvin var fem timmar gammal när han kom med i ortopedens rullar, för då sövdes han och benen sattes upp i sträck.
Ni kommer att nedan få bilder på detta sträck så förstår ni kanske en liten del över hur omständigheterna har varit sedan den 2/8.
Vi fick först veta att han skulle ligga så här i 2-3 veckor utan att vi fått ta upp honom. Men efter att ha pratat närmare med barnortopeden i Lund så fick vi direktiven att Edvin absolut inte får ligga så här mer än 2 veckor!
Idag var det 11 dagar sedan hans ben hängdes upp och idag monterade de ner honom och vi fick äntligen åka hem!
Vi fick äntligen hålla vår gosse i famnen (jag höll honom liiiite liiite innan han sövdes, men var bedövad och nerdrogad så knappt medveten om vad som hände)!
Amningen har såklart inte kommit igång, för jag har ju inte kunnat amma! Ni ser ju själva hur han legat i nästan två veckor =) Hur ska jag komma till och amma där? Med en uppsprättad mage med, haha!

Nu är vi i varje fall hemma och Edvin klarade nermonteringen alldeles utmärkt samt resan hem.
Han vill inte ta bröstet, men får ge honom en chans och ligger just nu i vagnen och grimaserar.
Jag passar därför på att slänga ut lite bilder här på min blogg.
Enjoy!





Benen rakt upp i vädret med dropp-påsar som tyngder



1 dag "gammal" och tar sin tillvaro med ro



Embrace the world!!!



Tjeeeena! Landstingets kläder på sig!



Tur man är trygg i sin sexualitet när de kommer med en sådan här nappflaska!



Njuter av livet trots oförutsedda händelser!



Nermontering påbörjad!



Många hjälpande händer och ett ben kvar!



Äntligen nere! Benen lite tilltagna efter att ha varit invirade i bandage i 11 dagar!



Mycket skinn på de små benen nu, men...



...inget som inte lite kläder kan råda bot på!



Eneryda Sjöbo, here we come!!!

Tisdag...

... och jag har som vanligt varit uppe med tuppen (eller kanske t o m tidigare än tuppen), fast inatt har jag faktiskt sovit ganska bra de få timmar jag har sovit. Inte så oroligt som det varit de andra nätterna!
Men nu känner jag hur det börjar svida i ögonen igen och jag undrar om jag inte ska luta mig bakåt i soffan och låta John Blund hälsa på en timme!

Har egentligen massvis att skriva men ingen ork till att göra det!
Därför tänker jag nu lägga upp den allra sista magbilden istället, för fler kommer inte! Kejsarsnittet närmar sig nämligen med storsteg!

V. 39+1




RSS 2.0
Test