Fy....

... vilken dag!
Denna dagen vill jag aldrig uppleva igen!
Men nu är klockan snart 23 så man får slänga sig i sängen och hoppas på en bättre dag imorgon!
 
Men träningen är avklarad och jisses vilka svordomar som for runt i huvudet hela passet!
Oftast tränar jag som bäst när jag är upprörd/arg, men idag var jag lite för upprörd så det var bara plågsamt.
Men jag gav järnet, genomled hela passet och sitter nu här och vill bälja i mig 5 liter isvatten!
 
God natt med er alla där ute i cybern!
Imorgon är det vägning och mätning för min del, så håll tummarna för ett bra resultat!

Nyårslöftet...

... på -20 kg känns inte helt borta!
Det kan gå! Det SKA gå!
 
Jag börjar komma in i detta nu och grunnar inte så mycket på maten, jag har hittat lite mellanmål som passar mig och är enkla att göra. De är det svåraste med kosten tycker jag, så lätta att hoppa!
 
6 kg kvar, sen är löftet nått! 11 kg kvar så är slutmålet nått! Fast jag tror inte jag når slutmålet på vikten, dock utseendemässigt!
 
I övrigt är livet lugnt och fint som vanligt. Jag går hemma och dräller. Stormtrivs med min mammaledighet!
Lite strul finns alltid och i detta fállet innebär detta strul att jag absolut inte saknar min arbetsplats, att jag absolut inte ser fram emot januari, då jag ska börja åka till jobbet fem dagar i veckan igen.
Trivs bra med att jobba hemifrån som jag gör nu =)
 
Jag hade en massa som jag ville skriva om, men nu är huvudet helt plötsligt tomt! Inte ens lite rappakalja...
Så jag återkommer helt enkelt en annan dag =)

Värdelös...


... jag vet! Jag har varit fruktansvärt dålig på att blogga!
 
Men nu ökar mina arbetsuppgifter hemma så nu kommer jag ha ännu mindre tid.
Dålig ursäkt för att inte ha bloggat något fram till nu va?
Jag vet!
 
Men jag håller på att förändra hela mitt liv, min syn på det goda i livet.
Det tar tid och det tar energi! Mycket för att jag måste lära mig att acceptera läget, att nu ska det vara så här!
När jag har lärt mig acceptera det så ska jag lära mig att inte tänka på det, utan bara leva så.
Samtidigt ska jag leka med Edvin, ge honom mat som är bra för honom, ge mig mat som är bra för mig samt jobba.
Kanske inte låter så jobbigt, eller som mycket att göra... men prova! Prova lev som jag gjort i många år och sen sluta =) Det ÄR jobbigt!
Men det ger resultat!!
Jag började denna resa för 5 veckor sedan nu...
Med följande resultat:
 
Vikt: - 3,7 kg
Midja: - 7 cm
Stuss: - 6 cm
Lår:  - 5 cm
Överarm: -0,5 cm
 
Visst, jag betalar en del pengar för det... Men tror ni att jag hade fått dessa resultaten annars? Knappast!
Ja, det finns en del som klarar det alldeles utmärkt på egen hand! Men hur många? Och hur många av dem är kvinnor med småbarn?
På något vis verkar männen/killarna ha lättare för att hitta tid för träning... även om de jobbar och även de ha småbarn...
Nu är jag lyckligt lottad så min sambo skulle aldrig hindra mig från att träna om det inte vore för något alldeles speciellt. Fast lyckligt lottad är ett uttryck som jag verkligen hoppas är helt fel uttryckt! För jag hoppas inte att någon nekas denna tid, även om jag misstänker att så är fallet ibland.
Men mest tror jag att det är vårt eget fel... att vi inte värdesätter träningen... att vi inte ser vad den ger oss i gengäld...
 
Nu ska jag prova en ny sak, för att se om det kan hjälpa mig att höja motivationen ytterligare! Eller är bra att ha när motivationen sviktar!
Ni känner väl till leken som barn älskar? Klipp och Klistra!
Det ska jag prova!
Jag ska klippa ut bilder på kroppar som motiverar, rubriker som pushar mig, ordspråk... Ja ALLT som får mig att tänka att: "Dit vill jag" "Så vill/ska jag se ut"
Alla dessa tidningsklipp ska jag rama in i en stor ram, hänga upp i mitt underbara träningsrum/jätteskitiga och dammiga tvättrum så jag ser den!
När jag genomför ett träningspass och bara vill lägga ifrån mig vikterna eller stiga av orbitreken så ska jag lätt kunna se denna tavla... Välja en rubrik eller bild som tilltalar mig just då och koncentrera mig på den!
Det kanske låter jättefjöntigt, men jag tror att det funkar! Och det kostar mig en fotoram på kanske 50 spänn och tidningar har väl de flesta liggandes hemma i en skräphög? Så vad har man att förlora? Jo... 50 spänn... Det har t o m jag råd med, som går hemma och smäcker!
EMELY!!! Detta ska du med göra!!!
 
14 augusti... förlorat all hållning igen och magmusklerna gör inte sitt jobb längre efter semestern
 

4 veckor senare, 10 september.... hållningen är fortfarande inte där men magmusklerna har vaknat till liv igen + mindre fett! (Ni har ju måtten ovanför)
 
Eller kommer ni ihåg mig den 15 januari? För 8 månader sedan?
 

Tufft...

Här har det minsann inte funnits mycket tid och ork till att skriva!
Men det är väl ofta så när man påbörjar något nytt, det tar så mycket tid av en så vissa saker faller bort.
 
Jag har nu hållt på med Olgas PT i tre veckor. Det har varit en del nya saker att ta in och det svåraste --> ändra tänket och försöka få någon form av rutin på det!
Än så länge har det gett mig bra resultat, så jag är taggad att fortsätta i samma stil! Det gör slitet värt det!
I fredags hade jag gått ner 2,7 kg på två veckor!
Och då utan någon träning, utan bara ändringar i kosten!
Nu har jag legat i med träning så väntar spänt på vad vågen visar på fredag! Eller så får kroppen sig en chock och att vågen inte visar så mycket minus som man tycker...
Men jag känner mig lättare, det är huvudsaken!
 
Jag kommer inte att dela med mig av upplägget till er, det får jag inte!
Men jag kan säga att det är tufft! Mycket att tänka på med maten och träningen är ingen barnlek!
Jag är helnöjd än så länge, för jag känner verkligen att jag får kämpa och då förstår man ju att detta gör NYTTA!
Det är absolut ingen mening att gå med i detta om man inte är beredd att satsa fullt, det har jag förstått.
Är man inte beredd på uppoffringarna så är det bättre att man sparar dessa kronorna.
Jag är dock beredd på uppoffringarna, det måste jag ju vara! Det är ju allt jag måste offra som har lett mig till min övervikt!
Nu är jag åter hoppfull om mitt nyårslöfte på -20 kg. 6,7 kg kvar tills dess (jag har alltså redan lyckats gå ner 2/3!) Lyckas jag gå ner mer så är jag nöjd.
Men med träningsupplägget som jag har så tvivlar jag på att det blir mycket mer än så...
Jag är ingen människa som väger lite och har väl egentligen aldrig varit vad jag kallar smal (förutom en viss period av mitt liv som jag inte räknar in, det var inte normala omständigheter).
Men 20 kg ska jag klara, även om jag bygger muskler! Tror jag.... Nåväl, jag har en bild i huvudet hur jag ska se ut i varje fall och vet vilken klädstorlek jag vill komma i igen!
 
Det tar som sagt tid av en, så nu har jag inte tid att skriva mer för nu ska jag ägna några minuter till mina dagliga magövningar! Och se hur jag ska få in ett pass idag, får nog bli sen träning... typiskt att jag inte tänkte på det igår, då hade jag ställt klockan och gått upp tidigare...

RSS 2.0
Test