Idag...
... ska vi på kusinträff på Oskars sida!
Stor släkt, mycket folk!
Jag har ingenting att ha på mig så jag tänker gå naken! SÅDESÅ!
Stor släkt, mycket folk!
Jag har ingenting att ha på mig så jag tänker gå naken! SÅDESÅ!
Paus...
... Jag har tagit en paus i mitt liv!
Jag bara går runt och är numera... hur skönt som helst, men nu börjar det bli dags att ta tag i livet igen!
Lite uppdatering från mitt liv, det har hänt en del och jag kommer säkert att glömma något.
Var hos reumatologen i tisdags, äntligen en suverän läkare, efter tio år av sökande!
Nu vet jag vad det är för galet med min kropp och det känns såååå bra!
Självklart är det ju inte bara roligt att få höra att man är sjuk och kanske jag inte riktigt har smält det än, men det känns så otroligt bra att äntligen veta vad man har att kämpa mot.
Förra reumatologen menade att det var fibromyalgi, men jag ville inte riktigt ta den diagnosen så jag har fortsatt kämpa för ett svar. Nu har jag det!
Psoriasisartrit blev diagnosen och p g a mina svullna fingrar och kokande knän så ville han sätta in medicin direkt för att undvika att kroppen skulle börja slå ut andra delar i kroppen.
Fick Methotrexate och Folvidon.
Sjuksköterskan gick igenom medicinen (methotrexate) med mig eftersom det är en stark medicin (samma som cellgift fast en lägre dos än vad som ges till cancersjuka) och hon tittade medlidande på mig och sa att:
"Jag förstår att det inte känns så roligt att få en sådan här stark medicin i så här ung ålder"
Va? Jag log mot henne och sa:
"Det är mitt minsta problem, det är mycket värre att vara så här ung, levt med smärta i tio år och inte haft en aning om varför"
Det handlar om inställning hörrni!!! Jag kan välja att gräva ner mig för att jag är sjuk, måste gå på medicin m.m. eller att anta utmaningen att äntligen veta vad man kämpar mot! Livet blir mycket enklare då, detta är ingen ny sjukdom så läkare och internet i kombination kommer att hjälpa mig mot ett bättre liv.
Kanske, vågar knappt hoppas men gör det ändå, så kommer medicinen hjälpa mig så pass mycket så att jag äntligen får sova en hel natt!!!
Tycker visserligen att det har fungerat bra som det är nu, men förstår ju av andra som får sova hela nätter att livet är helt annorlunda än när man inte får det! Själv så kommer jag knappt ihåg, haha...
Jag vill också kunna gnälla över att ha sovit dåligt, det känns som en lyx! Självklart har jag bättre och sämre nätter idag och vid de sämre är jag mycket tröttare än vanligt, men har en känsla av att mina bättre är mer som en dålig natt för friska =)
Så vad kan jag säga mer än att jag längtar??? Jag är sjuk och det finns hjälp att få! TJOHO!
Kanske jag inte någon mer gång kommer att gå och lägga mig på svärföräldrarnas toalettgolv för att sova lite så jag kan vara social? Kanske jag inte vid nyktert tillstånd längre kommer att sitta rätt upp och ner vid ett bord och somna trots allt folk och prat runtomkring...
Ett liv i lyx!
Det var den delen av mitt liv...
Nästa vecka mån-tors ska jag in på grundkurs på smärtrehab i Växjö... Jag såg fram emot det innan men ser fram emot det ännu mer nu när jag kan berätta för dem vad som är galet. Då finns ju alltid mer hjälp att få.
Inget mer att säga om det eftersom jag inte varit där än, kanske återkommer med det... Vill ju inte bara skriva om sjukdomar i bloggen, känns lite dystert så det kan bli som så att ni får ringa om ni vill veta =)
Men en dag ska jag skriva ett lååångt inlägg om min värk, hur jag faktiskt har upplevt det m.m. Mina riktiga känslor kring det hela... men det blir inte nu, är inte redo att blotta mig så än...
Mest för att skriva av mig och kunna kolla tillbaka vid senare tillfälle... bloggen är ju även en sorts dagbok.
Sen har vi ju den bästa anledningen att stiga upp om dagarna... EDVIN!
Man vet faktiskt vad kärlek är innan man skaffar barn, men jag tror inte man vet hur STARK den kan vara...
Tänker inte vara en av de föräldrarna som säger till barnlösa att:
"Vänta tills du skaffar barn"
"Det kommer ändras när du skaffar barn"
"Det blir annorlunda när du skaffar barn"
ÅH! Hatar sånt!!! I vissa fall stämmer det såklart! Men sitter man och säger så hela tiden så låter det, i mina öron, som om man talar om för de utan barn att de vet ingenting om livet så länge de inte har barn.
Vet inte om det är bitterhet för att de utan barn KAN ha ett annat tänk, eller om de helt enkelt har glömt hur det var tidigare... för man hade ju ett liv innan barn, man hade känslor, man hade lika lite tid som innan m.m.
(alla ni som känner mig vet att jag inte gillar att man klagar på att man har för lite tid... alla har lika mycket tid, 24h/dygn, det handlar om hur man förvaltar tiden)
Ok, lite of topic, det var ju Edvin jag skulle skriva om...
Han har stått själv längre stunder nu (med längre stunder menas 1-1,5 min) och t o m tagit 3-4 steg!
Kryper fortfarande inte... fortfarande inga tänder... men han har så mycket annat istället =)
Var rädd att han skulle börja gå, men nu verkar han ha blivit rädd för något och VÄGRAR stå själv eller gå om man inte låter honom hålla i ett finger med BÅDA händerna...
Blir fullständigt vansinnig om man släpper, och slänger sig då bakåt.
Gåstolen är inte lika rolig längre, han har ju aldrig varit så imponerad av att sitta själv och leka även om det faktiskt kan hända mer än 2 minuter ibland! (märk ibland)
Gå ska han däremot göra HELA dagarna om han får bestämma... men eftersom han måste hålla i våra fingrar så funkar ju inte det... vilket resulterar i att vi har många dispyter om dagarna, haha...
Gåvagnen var ju sjukt rolig enligt honom, men denna vecka har han visat tendens till att rata den med... bara våra fingrar som duger...
Vet inte vad som tagit åt honom!
Men han går mer och mer upp i krypställning nu så kanske det släpper och han börjar krypa trots allt? Vågar knappt hoppas...
I början var det skönt att han inte kröp, men nu är det tröttsamt... Istället har jag en missnöjd son som vill ta sig fram men som är beroende av att jag hjälper honom då... helst med att gå, inte bära!!
För- och nackdelar med allt som sagt...
Han har även varit lite krånglig med sömnen senaste tiden, men det går nog snart över... ser en liten förbättring i varje fall och man kan ändå inte låta bli att smälta när man ser detta:
Min lilla spjuver...
Säkert massa mer att skriva, men jag vill inte... Ska luta mig tillbaka i soffan och njuta av tystnaden =)
Jag bara går runt och är numera... hur skönt som helst, men nu börjar det bli dags att ta tag i livet igen!
Lite uppdatering från mitt liv, det har hänt en del och jag kommer säkert att glömma något.
Var hos reumatologen i tisdags, äntligen en suverän läkare, efter tio år av sökande!
Nu vet jag vad det är för galet med min kropp och det känns såååå bra!
Självklart är det ju inte bara roligt att få höra att man är sjuk och kanske jag inte riktigt har smält det än, men det känns så otroligt bra att äntligen veta vad man har att kämpa mot.
Förra reumatologen menade att det var fibromyalgi, men jag ville inte riktigt ta den diagnosen så jag har fortsatt kämpa för ett svar. Nu har jag det!
Psoriasisartrit blev diagnosen och p g a mina svullna fingrar och kokande knän så ville han sätta in medicin direkt för att undvika att kroppen skulle börja slå ut andra delar i kroppen.
Fick Methotrexate och Folvidon.
Sjuksköterskan gick igenom medicinen (methotrexate) med mig eftersom det är en stark medicin (samma som cellgift fast en lägre dos än vad som ges till cancersjuka) och hon tittade medlidande på mig och sa att:
"Jag förstår att det inte känns så roligt att få en sådan här stark medicin i så här ung ålder"
Va? Jag log mot henne och sa:
"Det är mitt minsta problem, det är mycket värre att vara så här ung, levt med smärta i tio år och inte haft en aning om varför"
Det handlar om inställning hörrni!!! Jag kan välja att gräva ner mig för att jag är sjuk, måste gå på medicin m.m. eller att anta utmaningen att äntligen veta vad man kämpar mot! Livet blir mycket enklare då, detta är ingen ny sjukdom så läkare och internet i kombination kommer att hjälpa mig mot ett bättre liv.
Kanske, vågar knappt hoppas men gör det ändå, så kommer medicinen hjälpa mig så pass mycket så att jag äntligen får sova en hel natt!!!
Tycker visserligen att det har fungerat bra som det är nu, men förstår ju av andra som får sova hela nätter att livet är helt annorlunda än när man inte får det! Själv så kommer jag knappt ihåg, haha...
Jag vill också kunna gnälla över att ha sovit dåligt, det känns som en lyx! Självklart har jag bättre och sämre nätter idag och vid de sämre är jag mycket tröttare än vanligt, men har en känsla av att mina bättre är mer som en dålig natt för friska =)
Så vad kan jag säga mer än att jag längtar??? Jag är sjuk och det finns hjälp att få! TJOHO!
Kanske jag inte någon mer gång kommer att gå och lägga mig på svärföräldrarnas toalettgolv för att sova lite så jag kan vara social? Kanske jag inte vid nyktert tillstånd längre kommer att sitta rätt upp och ner vid ett bord och somna trots allt folk och prat runtomkring...
Ett liv i lyx!
Det var den delen av mitt liv...
Nästa vecka mån-tors ska jag in på grundkurs på smärtrehab i Växjö... Jag såg fram emot det innan men ser fram emot det ännu mer nu när jag kan berätta för dem vad som är galet. Då finns ju alltid mer hjälp att få.
Inget mer att säga om det eftersom jag inte varit där än, kanske återkommer med det... Vill ju inte bara skriva om sjukdomar i bloggen, känns lite dystert så det kan bli som så att ni får ringa om ni vill veta =)
Men en dag ska jag skriva ett lååångt inlägg om min värk, hur jag faktiskt har upplevt det m.m. Mina riktiga känslor kring det hela... men det blir inte nu, är inte redo att blotta mig så än...
Mest för att skriva av mig och kunna kolla tillbaka vid senare tillfälle... bloggen är ju även en sorts dagbok.
Sen har vi ju den bästa anledningen att stiga upp om dagarna... EDVIN!
Man vet faktiskt vad kärlek är innan man skaffar barn, men jag tror inte man vet hur STARK den kan vara...
Tänker inte vara en av de föräldrarna som säger till barnlösa att:
"Vänta tills du skaffar barn"
"Det kommer ändras när du skaffar barn"
"Det blir annorlunda när du skaffar barn"
ÅH! Hatar sånt!!! I vissa fall stämmer det såklart! Men sitter man och säger så hela tiden så låter det, i mina öron, som om man talar om för de utan barn att de vet ingenting om livet så länge de inte har barn.
Vet inte om det är bitterhet för att de utan barn KAN ha ett annat tänk, eller om de helt enkelt har glömt hur det var tidigare... för man hade ju ett liv innan barn, man hade känslor, man hade lika lite tid som innan m.m.
(alla ni som känner mig vet att jag inte gillar att man klagar på att man har för lite tid... alla har lika mycket tid, 24h/dygn, det handlar om hur man förvaltar tiden)
Ok, lite of topic, det var ju Edvin jag skulle skriva om...
Han har stått själv längre stunder nu (med längre stunder menas 1-1,5 min) och t o m tagit 3-4 steg!
Kryper fortfarande inte... fortfarande inga tänder... men han har så mycket annat istället =)
Var rädd att han skulle börja gå, men nu verkar han ha blivit rädd för något och VÄGRAR stå själv eller gå om man inte låter honom hålla i ett finger med BÅDA händerna...
Blir fullständigt vansinnig om man släpper, och slänger sig då bakåt.
Gåstolen är inte lika rolig längre, han har ju aldrig varit så imponerad av att sitta själv och leka även om det faktiskt kan hända mer än 2 minuter ibland! (märk ibland)
Gå ska han däremot göra HELA dagarna om han får bestämma... men eftersom han måste hålla i våra fingrar så funkar ju inte det... vilket resulterar i att vi har många dispyter om dagarna, haha...
Gåvagnen var ju sjukt rolig enligt honom, men denna vecka har han visat tendens till att rata den med... bara våra fingrar som duger...
Vet inte vad som tagit åt honom!
Men han går mer och mer upp i krypställning nu så kanske det släpper och han börjar krypa trots allt? Vågar knappt hoppas...
I början var det skönt att han inte kröp, men nu är det tröttsamt... Istället har jag en missnöjd son som vill ta sig fram men som är beroende av att jag hjälper honom då... helst med att gå, inte bära!!
För- och nackdelar med allt som sagt...
Han har även varit lite krånglig med sömnen senaste tiden, men det går nog snart över... ser en liten förbättring i varje fall och man kan ändå inte låta bli att smälta när man ser detta:
Min lilla spjuver...
Säkert massa mer att skriva, men jag vill inte... Ska luta mig tillbaka i soffan och njuta av tystnaden =)
Hoppa...
....Hoppa om ni älskar Malmö FF!!
3-0 mot Helsingborg igår! Matchen visades på tv men jag kunde inte kolla för satt med bokföring och deklarationer... men jag hörde! Först ett jubel... följt av ett annat.... och ett tredje!
Som jag led borta vid köksbordet när jag förstod att Malmö körde över Helsingborg och jag inte hade tid att se det!
Men ljuva rubriker i aftonbladet idag, ljuvlig läsning!
Borta mot Göteborg på måndag, alltid lika spännande mot detta lag då Oskar håller på dem...
Nähepp, dags att klä på sig... idag kommer Emely m. barn och mamma på besök, kul för jag har minsann varit hemma hela veckan så behöver lite socialt umgänge!
3-0 mot Helsingborg igår! Matchen visades på tv men jag kunde inte kolla för satt med bokföring och deklarationer... men jag hörde! Först ett jubel... följt av ett annat.... och ett tredje!
Som jag led borta vid köksbordet när jag förstod att Malmö körde över Helsingborg och jag inte hade tid att se det!
Men ljuva rubriker i aftonbladet idag, ljuvlig läsning!
Borta mot Göteborg på måndag, alltid lika spännande mot detta lag då Oskar håller på dem...
Nähepp, dags att klä på sig... idag kommer Emely m. barn och mamma på besök, kul för jag har minsann varit hemma hela veckan så behöver lite socialt umgänge!
Edvinbildbomb!
Yes!! Hittade en lucka så man kunde smita in under bordet och busa med sillen!
Båda klappar fint...
Mmmm.... majskrok...
Satt som en smäck!
Provar de nya skorna...
Gosa lite med aaapaaan
Dags att göra sig fin inför namngivningen!
Sötnöt med älvöron!
Inte så mycket...
...på vågen senaste tiden, men tycker själv att det är stor skillnad på kroppen!
Vad säger ni?
Början... 16 januari:
Här började jag en kamp som blev en riktig utmaning, men ack så roligt när man ser tillbaka
2 april... 78 dagar senare och 10,8 kg lättare:
Ser inte längre gravid ut, utan bara tjock =) Nöjd över framstegen...
9 maj... 115 dagar sedan start och 12,7 kg lättare:
Bara 1,9 kg skillnad från bilden ovan, men stor skillnad på kroppen...
Där ser man, titta inte bara på vågen!
Att titta på dessa bilder pushar mig! 12,7 kg sedan start... inte mer än 7,8 kg till mitt delmål och tatuering!
Har gått ner mer än hälften av totalen! 12,3 kg kvar tills jag är i mål och får köpa mig en ny garderob!
Men hållningen får gå in i vardagsmotionen... den är inte bra!
Vad säger ni?
Början... 16 januari:
Här började jag en kamp som blev en riktig utmaning, men ack så roligt när man ser tillbaka
2 april... 78 dagar senare och 10,8 kg lättare:
Ser inte längre gravid ut, utan bara tjock =) Nöjd över framstegen...
9 maj... 115 dagar sedan start och 12,7 kg lättare:
Bara 1,9 kg skillnad från bilden ovan, men stor skillnad på kroppen...
Där ser man, titta inte bara på vågen!
Att titta på dessa bilder pushar mig! 12,7 kg sedan start... inte mer än 7,8 kg till mitt delmål och tatuering!
Har gått ner mer än hälften av totalen! 12,3 kg kvar tills jag är i mål och får köpa mig en ny garderob!
Men hållningen får gå in i vardagsmotionen... den är inte bra!
Redo?
För ett djupt inlägg??
Nåväl, innan jag börjar så vill jag ta upp hur det går med min träning.
1 kg minus senaste två veckorna och ligger nu totalt på -12,7 kg... 7,3 kg kvar till mitt delmål som ska vara uppnått den 31/7... 12 veckor kvar... Jäklar, kommer bli tufft!! Dryga 0,6 kg i veckan.... som från början var 0,5!
Det innebär att jag inte har skött mina kort rätt!
Jag kommer nu att försöka öka vardagsmotionen lite mer. Hinner inte mer träning än vad jag redan håller på med, maten är jag nöjd med nu när jag blivit strängare med alkohol...
Så vardagsmotionen var det. Blir lite enklare nu när vi går mot ljusare tider och man har en trädgård som behöver mycket kärlek.
Men det ska läggas till på min "att göra" lista!
På tal om alkohol! Nu kommer det!
Alla som känner mig vet att jag har en tendens att verkligen gå in på djupet på vissa saker (slumpmässigt valda ämnen), jag kan analysera ett litet uttryck som funnits i alla tider, in i minsta detalj... bara för att jag vill helt enkelt.
Min syster vet jag älskar denna sida av mig, men lika mycket som hon älskar den så hatar hon den =)
Kanske för att jag inte säger det hon vill höra? Hon kanske inte har kommit dit? Till den insikten.... För det kan ju inte vara jag som är jobbig! Väl?
Mamma tycker nog bara att det är en jobbig sida av mig =) Hon diskuterar sällan med mig när jag börjar mala fram och tillbaka, vrida och vända på allt... Nåväl, jag gillar att göra det, så tänker ta en liten kort version av en sak som jag funderat massor på sistone...
Alkohol!! Ett rent fördärv, det vet alla... Inte särskilt många positiva effekter har kunnat uppvisas vid förtäring av alkohol... Ändå dricker vi det, gärna så ofta vi kan!
Men det är inte våra alkoholvanor jag ska diskutera, utan ett uttryck som man ofta säger när man ska ta ett glas vin, en öl, en whiskey eller vad det nu är
Låt oss säga att du har varit ute i trädgården hela dagen och vårstädat, du har renoverat, du har storstädat, du har precis kommit hem från ett långt och slitsamt arbetspass...
Då kommer gärna uttrycket... Du öppnar kylen, tar fram en öl... öppnar barskåpet, häller upp en whiskey... eller tar fram en flaska vin och häller upp ett glas...
Varför?
Jo... "för det har jag gjort mig förtjänt av"....
Inte illa menat, så säger jag med! Jag vet många som gör det, säkert inte alla som tänker på det dock... men många tycker att de har gjort sig förtjänt av lite alkohol efter att de har varit duktiga...
Då återkommer vi till min början... alkohol är ett rent fördärv! Värdelöst för dig på väldigt många viktiga sätt!
Så jag formulerar om uttrycket att man gjort sig förtjänt av det...
"Nu tar jag ett glas vin för jag har varit så duktig så jag förtjänar att förstöra min kropp lite"
Ja.... ni ser ju hur galet det är! För det är ju just så det är!!
Nej, självklart, vi tar inte det där glaset för att vi vill förstöra kroppen... men det är ju så det blir...
Otroligt att vi inte älskar oss själva mer än så...
Otroligt att jag trots dessa tankar och funderingar ändå kommer att säga så fler gånger... för smartare än så är jag minsann inte =)
Vilket för mig vidare till nästa sak... Alkoholister... De flesta alkoholister jag känner/har känt var hårt arbetande människor eller människor som har haft väldigt mycket press på sig. Definitivt inte alla, men många!
Är det ett sammanträffande? Eller tyckte de också att de hade gjort sig förtjänt av det där glaset? Och eftersom de var duktiga så många gånger så blev det där glaset många och alldeles för ofta?
Det vet inte jag.... det var bara en tanke som kom upp nu i skrivande stund...
Skönt! Var tvungen att få ut det ur systemet =) Har ett otroligt behov av att få ut mina funderingar, så då är ju denna blogg alldeles ypperlig!
Tack för mig, nu ska jag luta mig tillbaka i soffan och känna musklerna värka efter ett tufft träningspass på Borox...
Nåväl, innan jag börjar så vill jag ta upp hur det går med min träning.
1 kg minus senaste två veckorna och ligger nu totalt på -12,7 kg... 7,3 kg kvar till mitt delmål som ska vara uppnått den 31/7... 12 veckor kvar... Jäklar, kommer bli tufft!! Dryga 0,6 kg i veckan.... som från början var 0,5!
Det innebär att jag inte har skött mina kort rätt!
Jag kommer nu att försöka öka vardagsmotionen lite mer. Hinner inte mer träning än vad jag redan håller på med, maten är jag nöjd med nu när jag blivit strängare med alkohol...
Så vardagsmotionen var det. Blir lite enklare nu när vi går mot ljusare tider och man har en trädgård som behöver mycket kärlek.
Men det ska läggas till på min "att göra" lista!
På tal om alkohol! Nu kommer det!
Alla som känner mig vet att jag har en tendens att verkligen gå in på djupet på vissa saker (slumpmässigt valda ämnen), jag kan analysera ett litet uttryck som funnits i alla tider, in i minsta detalj... bara för att jag vill helt enkelt.
Min syster vet jag älskar denna sida av mig, men lika mycket som hon älskar den så hatar hon den =)
Kanske för att jag inte säger det hon vill höra? Hon kanske inte har kommit dit? Till den insikten.... För det kan ju inte vara jag som är jobbig! Väl?
Mamma tycker nog bara att det är en jobbig sida av mig =) Hon diskuterar sällan med mig när jag börjar mala fram och tillbaka, vrida och vända på allt... Nåväl, jag gillar att göra det, så tänker ta en liten kort version av en sak som jag funderat massor på sistone...
Alkohol!! Ett rent fördärv, det vet alla... Inte särskilt många positiva effekter har kunnat uppvisas vid förtäring av alkohol... Ändå dricker vi det, gärna så ofta vi kan!
Men det är inte våra alkoholvanor jag ska diskutera, utan ett uttryck som man ofta säger när man ska ta ett glas vin, en öl, en whiskey eller vad det nu är
Låt oss säga att du har varit ute i trädgården hela dagen och vårstädat, du har renoverat, du har storstädat, du har precis kommit hem från ett långt och slitsamt arbetspass...
Då kommer gärna uttrycket... Du öppnar kylen, tar fram en öl... öppnar barskåpet, häller upp en whiskey... eller tar fram en flaska vin och häller upp ett glas...
Varför?
Jo... "för det har jag gjort mig förtjänt av"....
Inte illa menat, så säger jag med! Jag vet många som gör det, säkert inte alla som tänker på det dock... men många tycker att de har gjort sig förtjänt av lite alkohol efter att de har varit duktiga...
Då återkommer vi till min början... alkohol är ett rent fördärv! Värdelöst för dig på väldigt många viktiga sätt!
Så jag formulerar om uttrycket att man gjort sig förtjänt av det...
"Nu tar jag ett glas vin för jag har varit så duktig så jag förtjänar att förstöra min kropp lite"
Ja.... ni ser ju hur galet det är! För det är ju just så det är!!
Nej, självklart, vi tar inte det där glaset för att vi vill förstöra kroppen... men det är ju så det blir...
Otroligt att vi inte älskar oss själva mer än så...
Otroligt att jag trots dessa tankar och funderingar ändå kommer att säga så fler gånger... för smartare än så är jag minsann inte =)
Vilket för mig vidare till nästa sak... Alkoholister... De flesta alkoholister jag känner/har känt var hårt arbetande människor eller människor som har haft väldigt mycket press på sig. Definitivt inte alla, men många!
Är det ett sammanträffande? Eller tyckte de också att de hade gjort sig förtjänt av det där glaset? Och eftersom de var duktiga så många gånger så blev det där glaset många och alldeles för ofta?
Det vet inte jag.... det var bara en tanke som kom upp nu i skrivande stund...
Skönt! Var tvungen att få ut det ur systemet =) Har ett otroligt behov av att få ut mina funderingar, så då är ju denna blogg alldeles ypperlig!
Tack för mig, nu ska jag luta mig tillbaka i soffan och känna musklerna värka efter ett tufft träningspass på Borox...
Gåvagn...
I söndags var vi på namngivning hos Mira (kommer blogga mer om detta).
Innan vi skulle hem så hämtade Emely en sak till Edvin, som han ska få låna av sina älskade kusiner...
EN GÅVAGN!
Han har ju visat mer och mer tendens till att vilja gå, nästan så han inte vill vara så mycket i gåstolen längre...
Därför var det dags att införskaffa en sådan nu.
Han är duktig den lilla sorken! Hanterar den bra! Med tanke på att han precis har fått den och inte är så gammal.. Min lille kille börjar bli stor!
Innan vi skulle hem så hämtade Emely en sak till Edvin, som han ska få låna av sina älskade kusiner...
EN GÅVAGN!
Han har ju visat mer och mer tendens till att vilja gå, nästan så han inte vill vara så mycket i gåstolen längre...
Därför var det dags att införskaffa en sådan nu.
Han är duktig den lilla sorken! Hanterar den bra! Med tanke på att han precis har fått den och inte är så gammal.. Min lille kille börjar bli stor!
Det är lustigt...
... ibland är man full av energi och man går runt om dagarna med känslan av att lätt kunna bestiga Mount Everest (vilket jag självklart hade klarat huuuur lätt som helst).
Sen så kommer det perioder där man bara är trött hela tiden, oavsett hur tidigt man somnar.
Tack och lov vet jag bästa botemedlet mot trötthet: aktivitet!
Så därför ska jag slurpa i mig mitt kaffe lite snabbt och sedan sätter jag fart!
Fyra Nutella Semifreddo är beställda, så fyra Semifreddos ska göras!
Det är lika bra att sätta igång så fort som möjligt, så kommer jag igång och blir piggare plus att jag har lite mer tid på mig om det går åt fanders =)
Oskar ska vara på rally hela dagen, så det är bara jag, sorken och Bella hemma (självklart Zilly-Chili också!).
Inget vidare väder ute heller, vilket kan vara bra efter en vecka med toppenväder. Hushållet förfaller nästan när solen skiner på Sjöbo, för vem har tid att vara inne och städa då? Nej. precis, inte jag heller!
Men nu är det dags att sätta igång med dagen innan jag somnar framför datorn...
Sen så kommer det perioder där man bara är trött hela tiden, oavsett hur tidigt man somnar.
Tack och lov vet jag bästa botemedlet mot trötthet: aktivitet!
Så därför ska jag slurpa i mig mitt kaffe lite snabbt och sedan sätter jag fart!
Fyra Nutella Semifreddo är beställda, så fyra Semifreddos ska göras!
Det är lika bra att sätta igång så fort som möjligt, så kommer jag igång och blir piggare plus att jag har lite mer tid på mig om det går åt fanders =)
Oskar ska vara på rally hela dagen, så det är bara jag, sorken och Bella hemma (självklart Zilly-Chili också!).
Inget vidare väder ute heller, vilket kan vara bra efter en vecka med toppenväder. Hushållet förfaller nästan när solen skiner på Sjöbo, för vem har tid att vara inne och städa då? Nej. precis, inte jag heller!
Men nu är det dags att sätta igång med dagen innan jag somnar framför datorn...
By the way!
Vill hänvisa till Lonnies och min bakblogg!!
Helt ny så inte många inlägg ännu, men förhoppningsvis kommer det massor med recept och bilder på smarriga saker med tiden!
Ta en titt in där, så ska jag så småningom länka den här på min sida!
Helt ny så inte många inlägg ännu, men förhoppningsvis kommer det massor med recept och bilder på smarriga saker med tiden!
Ta en titt in där, så ska jag så småningom länka den här på min sida!
Fullt ös!
Här har det varit fullt ös hela veckan!
Scrap booking hos min syster i lördags, där jag påbörjade Edvins första året bok. SÅ nöjd! Den kommer nog bli bra till slut...
I söndags hälsade jag och Edvin på en gammal arbetskamrat och hon skickade med mig lite växter hem.
Men innan hemfärd så skulle jag storhandla.
Edvin var jättetrött efter besöket hos Åsa och vägrade sitta i vagnen.
Att storhandla på Maxi, men en 10-kilos i famnen och en varm skinnjacka på var ingen höjdare. Definitivt ingenting jag rekommenderar!
Måndagen bestod av förberedelse inför kvällen; Det var ju valborg!
Hit kom Sandy, Jimmy, Fritte, Gren och senare trillade även Gabbe in. Grillning, trevligt sällskap och en Josse som somnade vid bordet... trött helt enkelt!
På tisdagen var det kanonasväder och vi åkte till Strandbjörket för att hejja på Mattias och Sandy som skulle springa milen. Elliot var även där med sin pappa och hans sambo med barn. Så även där fick vi hejja fram honom när han sprang tidningslöpet för sista året, nästa år får han springa med de större barnen (när blev han så stor?)
Vi andra satt och mumsade på en filt, njutandes av solen... serotoninet flödade!
Även onsdag och torsdag bestod av toppenväder och de dagarna har jag spenderat i trädgården.
Rabatten kantskars, lukades och nya växter planterades!
Igår åkte jag även ut till Liatorp och lunchade med en arbetskamrat. En kycklingsallad inmundigades ute i solen med trevligt sällskap.
Senare så åkte jag och Anna L till Mjällby för att hejja på MFF! Vad som började så bra med en 0-2 ledning till malmös fördel slutade katastrofalt med 2-2!
Men det var trevligt ändå.
Idag ska jag, Oskar och Edvin dra oss upp till Växjö.
Edvin ska röntga benet och sen ska vi till ortopeden för vidare undersökning.... så håll tummarna!
Sen ska det kollas matta till badrummet (fick ju ta en annan mattläggare), skor ska inhandlas till Edvin och förhoppningsvis lite byxor också. Så det blir en dag på stan idag...
Sen är helgen lugn fram till söndag då lilla, älskade Mira ska namnges! Hon är så söt lilla Mira, kan ligga i sitt babygym länge och studera alla spöken som hänger ovanför henne. Duktig tjej!
Båda mina syskonbarn är gudomliga!
Men nu är det dags att göra sig iordning... sitter fortfarande i morgonrocken (ovanligt va?) och vi ska åka om 40 minuter.
Oskar och Edvin ligger i sängen och busar...
Hoppas ni alla får en toppendag, precis som vi!
En glad Josse i Malmö, men tröttheten efter ett par dagar med en mindre glad Edvin lyser igenom i det blodsprängda ögat... Ett typiskt trötthetstecken för mig!
Scrap booking hos min syster i lördags, där jag påbörjade Edvins första året bok. SÅ nöjd! Den kommer nog bli bra till slut...
I söndags hälsade jag och Edvin på en gammal arbetskamrat och hon skickade med mig lite växter hem.
Men innan hemfärd så skulle jag storhandla.
Edvin var jättetrött efter besöket hos Åsa och vägrade sitta i vagnen.
Att storhandla på Maxi, men en 10-kilos i famnen och en varm skinnjacka på var ingen höjdare. Definitivt ingenting jag rekommenderar!
Måndagen bestod av förberedelse inför kvällen; Det var ju valborg!
Hit kom Sandy, Jimmy, Fritte, Gren och senare trillade även Gabbe in. Grillning, trevligt sällskap och en Josse som somnade vid bordet... trött helt enkelt!
På tisdagen var det kanonasväder och vi åkte till Strandbjörket för att hejja på Mattias och Sandy som skulle springa milen. Elliot var även där med sin pappa och hans sambo med barn. Så även där fick vi hejja fram honom när han sprang tidningslöpet för sista året, nästa år får han springa med de större barnen (när blev han så stor?)
Vi andra satt och mumsade på en filt, njutandes av solen... serotoninet flödade!
Även onsdag och torsdag bestod av toppenväder och de dagarna har jag spenderat i trädgården.
Rabatten kantskars, lukades och nya växter planterades!
Igår åkte jag även ut till Liatorp och lunchade med en arbetskamrat. En kycklingsallad inmundigades ute i solen med trevligt sällskap.
Senare så åkte jag och Anna L till Mjällby för att hejja på MFF! Vad som började så bra med en 0-2 ledning till malmös fördel slutade katastrofalt med 2-2!
Men det var trevligt ändå.
Idag ska jag, Oskar och Edvin dra oss upp till Växjö.
Edvin ska röntga benet och sen ska vi till ortopeden för vidare undersökning.... så håll tummarna!
Sen ska det kollas matta till badrummet (fick ju ta en annan mattläggare), skor ska inhandlas till Edvin och förhoppningsvis lite byxor också. Så det blir en dag på stan idag...
Sen är helgen lugn fram till söndag då lilla, älskade Mira ska namnges! Hon är så söt lilla Mira, kan ligga i sitt babygym länge och studera alla spöken som hänger ovanför henne. Duktig tjej!
Båda mina syskonbarn är gudomliga!
Men nu är det dags att göra sig iordning... sitter fortfarande i morgonrocken (ovanligt va?) och vi ska åka om 40 minuter.
Oskar och Edvin ligger i sängen och busar...
Hoppas ni alla får en toppendag, precis som vi!
En glad Josse i Malmö, men tröttheten efter ett par dagar med en mindre glad Edvin lyser igenom i det blodsprängda ögat... Ett typiskt trötthetstecken för mig!
