Hoppas...
...att ni alla hade en riktigt trevlig midsommar!
Regn som vanligt, men jag var förvånad över att det höll sig så länge som det gjorde!
Vi började vårt midsommarfirande kl 13 hos Rolle och Nettan. Vi blev nästan sena, vilket inte är vanligt för mig och Oskar, men märk väl att jag skrev NÄSTAN. Exakt kl 13 rullade vi in på deras uppfart =)
Innan på dagen så bakade jag whoopies som vi skulle ge till värdparet.
Enkla att baka, men fy så söta, som alla andra amerikanska kakor!
Vi började med det traditionsenliga; sill och potatis!
Efter det så gick vi en av de svåraste tipspromenaderna jag någonsin gått. "Mitt" lag kan skryta med hela 4 rätt av 12 möjliga! Vinnande laget fick 7...
Sedan hade vi individuella tävlingar. Vi fick aldrig reda på vem jumbon var, men jag kan mycket väl tänka mig att jag var en stark kandidat till den platsen =)
Edvin sov nästan ingenting på eftermiddagen, för mycket stim och stoj (då är han ändå inte känslig för ljud), så han slocknade för natten innan 19.... TRODDE VI! Ju längre in på kvällen vi kom, desto högre blev volymen (hur det nu kan hända!) och Edvin vaknade kl 20... vi gick och gick och gick med honom i regnet.
Till slut var både jag och Oskar dyngsura (stressade som vi var innan vi stack så var vi inte riktigt klädda efter väder). Jag gick in med sorken och han somnade på mitt bröst i soffan... tills han blev väckt av Melvin (som inte var högljudd)... Oskar kom in och bytte av mig så jag kunde äta en kall karrékotlett med kall pastasallad... Efter det gick jag in och Edvin sov fortfarande inte så jag tog åter över sövandet så Oskar kunde gå ut till sina kompisar.
Kl 23 slår Edvin däck och vi kunde nu sitta framför elden, omringade av knott, i en timme till.
Kl 24 drog vi hemåt!
Låter kanske inte som den bästa midsommaraftonen, men den var bra ändå! Värst var knotten (varför tror ni jag tog över sövandet en gång till?)
Nu sitter jag och väntar på att affären ska öppna, så ska jag ut och handla till en brakfrukost som jag, Oskar och Fritte ska avnjuta =)
Mammaledig...
... när man är mammaledig så rullar det inte precis in några stora stålar...
Men man vill ju fortfarande njuta av livet, äta gott och ha det bra.
Mat är viktigt för mig och jag skulle kunna dra ner på kostnaderna där, men är inte beredd att offra på matens kvalité för att det skulle göra någon större skillnad.
Köttet ska vara svenskt om det finns (handlar inte om kvalité utan sveriges näringsliv)
Äggen ska vara frigående utomhus
Frukt och grönsaker ska också vara svenska...
Jag slutar inte med detta bara för att jag har mindre inkomst just nu. Det är viktiga saker för mig!
Däremot så har mitt intresse för naturen och dess egna skafferi ökat på sistone!
Kycklingfilé har vi nästan alltid i frysen (handlar upp när det finns extrapris, aldrig annars)
Så igår tog jag upp kycklingfilé till mig och Oskar...
Trött på både potatis, ris och pasta just nu så öppnade jag skafferiet och ser kikärter och black eye bönor...
Så en bönsallad fick det bli, med pesto i!
Men sås är ju sååå gott!
Tomt som det är i både kyl och frys nu så kliade jag mig i huvudet.... vad ska vi ha för sås?
KIRSKÅL FÖR FARAO!
Hur nyttigt som helst och ett utmärkt substitut för spenat. Bäst av allt; VI HAR MASSOR!
Så en vit sås på kirskål fick det bli...
En komplett måltid, med massa nyttigheter och alldeles utsökt god!
Kycklingen marinerades med kronärtskocka, vitlök och citronmeliss och stektes sedan ihop med marinaden.
Inga mer kryddor, behövdes liksom inte...
Rekommenderar detta i varje fall!
Edvin fick potatis- och morotsstavar med kycklingcurry.
Egengjord curry eftersom vanlig curry är ganska skarp.
För den egna curryn tog jag bara: gurkmeja, spiskummin, koriander och paprikapulver (delikatesspulver)
Fräste kycklingen i curryn, tog bort den och hällde i vispgrädde (fett ska det vara) och tomatbitar... Lät puttra en stund och sen skar jag kycklingen (som inte var riktigt färdig) i småbitar och lät dessa puttra färdigt i såsen.
Han älskade det och skrek vansinnigt om vi inte matade tillräckligt fort!
Idag tror jag det blir baconlindad gösfilé med potatismos... gösfilé blir det i varje fall, har i frysen som måste ätas upp innan den blir förstörd =)
Vad ska ni äta idag?
Men man vill ju fortfarande njuta av livet, äta gott och ha det bra.
Mat är viktigt för mig och jag skulle kunna dra ner på kostnaderna där, men är inte beredd att offra på matens kvalité för att det skulle göra någon större skillnad.
Köttet ska vara svenskt om det finns (handlar inte om kvalité utan sveriges näringsliv)
Äggen ska vara frigående utomhus
Frukt och grönsaker ska också vara svenska...
Jag slutar inte med detta bara för att jag har mindre inkomst just nu. Det är viktiga saker för mig!
Däremot så har mitt intresse för naturen och dess egna skafferi ökat på sistone!
Kycklingfilé har vi nästan alltid i frysen (handlar upp när det finns extrapris, aldrig annars)
Så igår tog jag upp kycklingfilé till mig och Oskar...
Trött på både potatis, ris och pasta just nu så öppnade jag skafferiet och ser kikärter och black eye bönor...
Så en bönsallad fick det bli, med pesto i!
Men sås är ju sååå gott!
Tomt som det är i både kyl och frys nu så kliade jag mig i huvudet.... vad ska vi ha för sås?
KIRSKÅL FÖR FARAO!
Hur nyttigt som helst och ett utmärkt substitut för spenat. Bäst av allt; VI HAR MASSOR!
Så en vit sås på kirskål fick det bli...
En komplett måltid, med massa nyttigheter och alldeles utsökt god!
Kycklingen marinerades med kronärtskocka, vitlök och citronmeliss och stektes sedan ihop med marinaden.
Inga mer kryddor, behövdes liksom inte...
Rekommenderar detta i varje fall!
Edvin fick potatis- och morotsstavar med kycklingcurry.
Egengjord curry eftersom vanlig curry är ganska skarp.
För den egna curryn tog jag bara: gurkmeja, spiskummin, koriander och paprikapulver (delikatesspulver)
Fräste kycklingen i curryn, tog bort den och hällde i vispgrädde (fett ska det vara) och tomatbitar... Lät puttra en stund och sen skar jag kycklingen (som inte var riktigt färdig) i småbitar och lät dessa puttra färdigt i såsen.
Han älskade det och skrek vansinnigt om vi inte matade tillräckligt fort!
Idag tror jag det blir baconlindad gösfilé med potatismos... gösfilé blir det i varje fall, har i frysen som måste ätas upp innan den blir förstörd =)
Vad ska ni äta idag?
Måste dela med mig...
Nu var det ju ett bra tag sedan, men vi var ju på kusinträff för en månad sedan.
Det var så kul att träffa alla, vi spelade lite brännboll, drack gott och åt gott.
Men det stack till i hjärtat när jag körde förbi kyrkogården i urshult, på väg till kalaset, och insåg att alla kommer inte vara där.
Hon är saknad, mormor.
Men morfar var där, pigg och glad. Han var faktiskt med på brännbollen också!
I övrigt var det bara kusinerna och våra (inte mitt såklart) som var med på brännbollen. Sen var det morfar också!
Störtsköna morfar!
Vi tog såklart en del bilder på alla kusiner och kusinbarn!
Dem måste jag dela med mig av.
Alla underbara barn med underbara morfar!
14 barnbarnsbarn hittills. 7 flickor och 7 pojkar
Alla kusinerna, lagom stor släkt =)
Och sen en helt annan bild, från ett helt annat tillfälle:
Elliot, som var här på mosteroskarelliot dag för ett tag sedan.
Han och Oskar körde till Linnéa och matade en kalv som blivit frånstött av sin mamma.
Det var så kul att träffa alla, vi spelade lite brännboll, drack gott och åt gott.
Men det stack till i hjärtat när jag körde förbi kyrkogården i urshult, på väg till kalaset, och insåg att alla kommer inte vara där.
Hon är saknad, mormor.
Men morfar var där, pigg och glad. Han var faktiskt med på brännbollen också!
I övrigt var det bara kusinerna och våra (inte mitt såklart) som var med på brännbollen. Sen var det morfar också!
Störtsköna morfar!
Vi tog såklart en del bilder på alla kusiner och kusinbarn!
Dem måste jag dela med mig av.
Alla underbara barn med underbara morfar!
14 barnbarnsbarn hittills. 7 flickor och 7 pojkar
Alla kusinerna, lagom stor släkt =)
Och sen en helt annan bild, från ett helt annat tillfälle:
Elliot, som var här på mosteroskarelliot dag för ett tag sedan.
Han och Oskar körde till Linnéa och matade en kalv som blivit frånstött av sin mamma.
Lite uppdatering...
Det är mycket som händer just nu så bloggen har blivit lite åsidosatt tyvärr.
Det har min viktnedgång också, även om jag fortfarande går ner, men det är inte mycket dock.
Ligger på totalt -14,5 kg än så länge och mitt mål på -20 kg till 31 juli börjar kännas omöjligt.
Det kan ju definitivt gå, men sommaren är på språng och därmed alla grillfester m.m.
Folk börjar komma ur sin vinterbubbla och alla vill umgås och ha trevligt! Inklusive Josse, jag är inget undantag!
Jag behöver sätta mig och lägga upp en plan och ännu svårare: FÖLJA DEN!
Men ikväll är det fest, nästa vecka är det midsommar och veckan därefter är det en vecka i stugan med mamma, syster och våra barn...
Motivationen har dalat lite och jag behöver hitta tillbaka!
Har beställt en tankini nu och förhoppningsvis får jag tillbaka motivationen när jag ser den på =)
Det är i sådana här lägen man testas... det kan inte alltid rulla som på en räls och det är vid motgångar som man verkligen måste ta fram sitt jävlaranamma!
Jag har det i mig, jag ska bara ta fram det!
Men hantlar och skivstång är nu beställt, TACK MARTINA!!! Så fort de kommer så lär det bli roligare att gå ner i källaren igen, som i sin tur verkligen är i behov av storstädning! Skitigt som attans och det gör det inte mer uppiggande att gå ner...
Ni ser, många dåliga ursäkter =)
Men oroa er inte, jag har inte gett upp, jag försöker bara hitta tillbaka!
Det har min viktnedgång också, även om jag fortfarande går ner, men det är inte mycket dock.
Ligger på totalt -14,5 kg än så länge och mitt mål på -20 kg till 31 juli börjar kännas omöjligt.
Det kan ju definitivt gå, men sommaren är på språng och därmed alla grillfester m.m.
Folk börjar komma ur sin vinterbubbla och alla vill umgås och ha trevligt! Inklusive Josse, jag är inget undantag!
Jag behöver sätta mig och lägga upp en plan och ännu svårare: FÖLJA DEN!
Men ikväll är det fest, nästa vecka är det midsommar och veckan därefter är det en vecka i stugan med mamma, syster och våra barn...
Motivationen har dalat lite och jag behöver hitta tillbaka!
Har beställt en tankini nu och förhoppningsvis får jag tillbaka motivationen när jag ser den på =)
Det är i sådana här lägen man testas... det kan inte alltid rulla som på en räls och det är vid motgångar som man verkligen måste ta fram sitt jävlaranamma!
Jag har det i mig, jag ska bara ta fram det!
Men hantlar och skivstång är nu beställt, TACK MARTINA!!! Så fort de kommer så lär det bli roligare att gå ner i källaren igen, som i sin tur verkligen är i behov av storstädning! Skitigt som attans och det gör det inte mer uppiggande att gå ner...
Ni ser, många dåliga ursäkter =)
Men oroa er inte, jag har inte gett upp, jag försöker bara hitta tillbaka!
Film igen!
Ja, jag vet... en film på Edvin IGEN!
Men han är ju trots allt min stolthet, det enda jag gjort riktigt riktigt bra i livet!
Vill i varje fall visa er att vi börjar närma oss dagen då Edvin går med stormsteg!
Men han är ju trots allt min stolthet, det enda jag gjort riktigt riktigt bra i livet!
Vill i varje fall visa er att vi börjar närma oss dagen då Edvin går med stormsteg!
Min och Edvins dag...
Detta är min och Edvins dag. Efter föregående vecka, då jag var iväg fyra dagar på smärtrehab så vill jag bara umgås med Edvin!
Vi började med en timme på golvet, där vi krypövade, gåövade och övade på att resa oss vid möbler.
Krypa och resa sig är inget roligt, det har jag förstått.
Att gå är däremot JÄTTEKUL, men det tycker inte min rygg...
Vad skulle vi då öva på som både jag och Edvin tycker är kul?
Jodå, jag kom på en utmärkt lösning vid mellanmålet...
Äta själv såklart!!!
Innan detta åt han macka och kiwi... men det är inget vi behöver öva på för det klarar vi galant!
Keso däremot... de är svåra att få upp eftersom de är så haaala!
Perfekt för Edvin som älskar att plocka och koncentrera sig...
Tog bort handtagen på vattenflaskan också, för det vet jag att han klarar ändå...
Men det var inte roligt!
"Mamma då, det ska ju vara handtag på flaskan när jag äääter juuuu"
Hmm... vad ska vi då göra med drickandet?
Jooo!!! Pipmuggen utan pip!!
Helt suveränt roligt tyckte både jag och Edvin!
Ett extra plus för att golvet blev tvättat samtidigt!
Vi började med en timme på golvet, där vi krypövade, gåövade och övade på att resa oss vid möbler.
Krypa och resa sig är inget roligt, det har jag förstått.
Att gå är däremot JÄTTEKUL, men det tycker inte min rygg...
Vad skulle vi då öva på som både jag och Edvin tycker är kul?
Jodå, jag kom på en utmärkt lösning vid mellanmålet...
Äta själv såklart!!!
Innan detta åt han macka och kiwi... men det är inget vi behöver öva på för det klarar vi galant!
Keso däremot... de är svåra att få upp eftersom de är så haaala!
Perfekt för Edvin som älskar att plocka och koncentrera sig...
Tog bort handtagen på vattenflaskan också, för det vet jag att han klarar ändå...
Men det var inte roligt!
"Mamma då, det ska ju vara handtag på flaskan när jag äääter juuuu"
Hmm... vad ska vi då göra med drickandet?
Jooo!!! Pipmuggen utan pip!!
Helt suveränt roligt tyckte både jag och Edvin!
Ett extra plus för att golvet blev tvättat samtidigt!
Intensiv vecka...
...börjar att gå mot sitt slut!
Egentligen inte ett dugg intensiv, bara lite mer annorlunda mot vad mina mammalediga dagar brukar vara.
Började med fyra dagar på smärtrehab i Växjö.
Kändes väldigt konstigt att vara ifrån Edvin så många dagar och jag tror det kändes konstigt för honom med.
Men roligt har han garanterat haft!
Kursen på smärtrehab har jag egentligen inte så mycket att säga om.
Den gav inte mig så många aha-upplevelser som jag uppfattade att resten av gruppen fick. Jag fick inte en enda.
Väntar nu på att bli kallad till rehabsamtal och tänker först då bestämma mig för om fortsättningskursen är något för mig.
Den kommer nämligen att vara fyra dagar i veckan i 8 veckor. Heltidssjukskrivning som gäller på det, men om vi ska sitta med två dåliga löner i två månader så måste det verkligen ge mig något!
Inte som denna veckan.
Men vi provade Qi Gong denna veckan och jag är osäker på vad min kropp tyckte om det, för den värkte ganska bra dagen efter. Skulle frågat instruktören om det var positivt eller negativt, men det kom jag såklart inte ihåg!
Igår bar det iväg till Älmhult där jag skulle lämna blodprov pga medicinen.
Det gick inte alls bra, de stack mig fem gånger, två i vardera arm och en i handen, men fick inte ut en droppe.
Jag är van vid att det krånglar vid blodprov, men har aldrig varit med om att jag får åka därifrån utan att ha lämnat blodprov =)
Vi bokade ny tid nästa vecka, till "proffset" som de andra kallade henne för.
Får se om hon lyckas då... Tur att jag inte är nålrädd!
Edvin var dock föga imponerad över att sitta på golvet, men till slut hämtade sköterskan sin chef som i sin tur blev såld på Edvin och underhöll honom...
Edvins rädsla för att gå har släppt nu!
Han tog ju 2-3 steg för några veckor sedan, men vägrade sen att gå om man inte höll honom i BÅDA händerna!
Det höll dock bara i en vecka och nu tror han snarare att han är jätteduktig på att gå.
Flera gånger om dagen tar han några steg och tiden han står själv blir längre och längre.
Men han går också upp i krypställning nu så KANSKE!
Men börjar han krypa så lär det inte vara länge (vad jag tror i varje fall) utan då kryper han nog bara i några veckor, reser sig upp och går iväg.
Det är gå som gäller för denna grabb! Så är det bara...
Efter blodprovet igår åkte vi till Karolina och Agnes för att fika lite. Trevligt som vanligt och Agnes är så snäll och söt! Edvin skrattade jättemycket, han tyckte det var jätteroligt att vara där!
Sen begav vi oss hemåt och strax efter hemkomst kom Lonnie och barnen. Tårtbak på schemat!
En Askungentårta blev det, som kommer att läggas upp på den andra bloggen så småningom. Men vi lägger inte ut det där förrän de som ska ha den har fått chans att äta den =)
Barnen skötte sig bra, men fy så tråkigt för de stora... Lite uttråkade emellanåt, men mest pigga och glada!
Nåväl, det var allt för mig idag!
Tack och hej, leverpastej!
Egentligen inte ett dugg intensiv, bara lite mer annorlunda mot vad mina mammalediga dagar brukar vara.
Började med fyra dagar på smärtrehab i Växjö.
Kändes väldigt konstigt att vara ifrån Edvin så många dagar och jag tror det kändes konstigt för honom med.
Men roligt har han garanterat haft!
Kursen på smärtrehab har jag egentligen inte så mycket att säga om.
Den gav inte mig så många aha-upplevelser som jag uppfattade att resten av gruppen fick. Jag fick inte en enda.
Väntar nu på att bli kallad till rehabsamtal och tänker först då bestämma mig för om fortsättningskursen är något för mig.
Den kommer nämligen att vara fyra dagar i veckan i 8 veckor. Heltidssjukskrivning som gäller på det, men om vi ska sitta med två dåliga löner i två månader så måste det verkligen ge mig något!
Inte som denna veckan.
Men vi provade Qi Gong denna veckan och jag är osäker på vad min kropp tyckte om det, för den värkte ganska bra dagen efter. Skulle frågat instruktören om det var positivt eller negativt, men det kom jag såklart inte ihåg!
Igår bar det iväg till Älmhult där jag skulle lämna blodprov pga medicinen.
Det gick inte alls bra, de stack mig fem gånger, två i vardera arm och en i handen, men fick inte ut en droppe.
Jag är van vid att det krånglar vid blodprov, men har aldrig varit med om att jag får åka därifrån utan att ha lämnat blodprov =)
Vi bokade ny tid nästa vecka, till "proffset" som de andra kallade henne för.
Får se om hon lyckas då... Tur att jag inte är nålrädd!
Edvin var dock föga imponerad över att sitta på golvet, men till slut hämtade sköterskan sin chef som i sin tur blev såld på Edvin och underhöll honom...
Edvins rädsla för att gå har släppt nu!
Han tog ju 2-3 steg för några veckor sedan, men vägrade sen att gå om man inte höll honom i BÅDA händerna!
Det höll dock bara i en vecka och nu tror han snarare att han är jätteduktig på att gå.
Flera gånger om dagen tar han några steg och tiden han står själv blir längre och längre.
Men han går också upp i krypställning nu så KANSKE!
Men börjar han krypa så lär det inte vara länge (vad jag tror i varje fall) utan då kryper han nog bara i några veckor, reser sig upp och går iväg.
Det är gå som gäller för denna grabb! Så är det bara...
Efter blodprovet igår åkte vi till Karolina och Agnes för att fika lite. Trevligt som vanligt och Agnes är så snäll och söt! Edvin skrattade jättemycket, han tyckte det var jätteroligt att vara där!
Sen begav vi oss hemåt och strax efter hemkomst kom Lonnie och barnen. Tårtbak på schemat!
En Askungentårta blev det, som kommer att läggas upp på den andra bloggen så småningom. Men vi lägger inte ut det där förrän de som ska ha den har fått chans att äta den =)
Barnen skötte sig bra, men fy så tråkigt för de stora... Lite uttråkade emellanåt, men mest pigga och glada!
Nåväl, det var allt för mig idag!
Tack och hej, leverpastej!
