Over and out...
Nu är semestern över och vardagen har åter infunnit sig!
Semestern har varit helt suverän, men nu är det slut på det roliga och jag kämpar frenetiskt med att inse faktum; det är inte längre ok att ta en öl till lunch ;-P
Bloggen har legat i vila under semestern, den behöver ju med återhämta sig! Men nu är den tillbaka och det kommer återigen att handla en hel del om träning.
Idag börjar nämligen min PT med Olga Rönnberg, vilket innebär att nu är det kört! Nu kommer fläsket brinna, men vad fan, jag gillar ju när det är hett!
Hantlar ock skivstång är inhandlade och levererade, tack så mycket Martina! Inga mer fjuttiga 3kg hantlar, utan nu ska jag tydligen få kämpa lite med, haha...
Utöver denna kamp så har jag börjat arbeta lite hemifrån med, så det kommer att krävas en hel del disciplin nu från min sida.
Hinna arbeta, gå ner i vikt och framförallt; leka med Edvin och lära honom all skit jag kan (trots allt därför jag är hemma)
Mellan detta ska jag försöka vara en god sambo, syster, dotter och vän... Men det ska nog gå bra, jag har ju faktiskt 24 h på dygnet precis som alla andra, så om andra kan........
Pressen för viktnedgången är större nu, bröllop väntar i januari (ja just det, ett bröllop att planera med) och jag hoppas på att kunna återta mina studier snart också.... DISCIPLIN är alltså dagens ämne, kryddat med PLANERING!!!
Dessa två smaker gifter sig med varandra helt enkelt och är extremt viktigt om man vill göra mycket och ändå njuta av det...
Hoppas att er semester har varit toppen och hörrni... läs inte bara om mina plågor med träning, gör något ni med! Och kom med tips!!!
Sitt inte ner på era häckar och inse att ni borde göra något, GÖR DET!
Det är enda sättet... kom inte med ursäkter, för det hjälper inte!
Bara så ni vet!
Semestern har varit helt suverän, men nu är det slut på det roliga och jag kämpar frenetiskt med att inse faktum; det är inte längre ok att ta en öl till lunch ;-P
Bloggen har legat i vila under semestern, den behöver ju med återhämta sig! Men nu är den tillbaka och det kommer återigen att handla en hel del om träning.
Idag börjar nämligen min PT med Olga Rönnberg, vilket innebär att nu är det kört! Nu kommer fläsket brinna, men vad fan, jag gillar ju när det är hett!
Hantlar ock skivstång är inhandlade och levererade, tack så mycket Martina! Inga mer fjuttiga 3kg hantlar, utan nu ska jag tydligen få kämpa lite med, haha...
Utöver denna kamp så har jag börjat arbeta lite hemifrån med, så det kommer att krävas en hel del disciplin nu från min sida.
Hinna arbeta, gå ner i vikt och framförallt; leka med Edvin och lära honom all skit jag kan (trots allt därför jag är hemma)
Mellan detta ska jag försöka vara en god sambo, syster, dotter och vän... Men det ska nog gå bra, jag har ju faktiskt 24 h på dygnet precis som alla andra, så om andra kan........
Pressen för viktnedgången är större nu, bröllop väntar i januari (ja just det, ett bröllop att planera med) och jag hoppas på att kunna återta mina studier snart också.... DISCIPLIN är alltså dagens ämne, kryddat med PLANERING!!!
Dessa två smaker gifter sig med varandra helt enkelt och är extremt viktigt om man vill göra mycket och ändå njuta av det...
Hoppas att er semester har varit toppen och hörrni... läs inte bara om mina plågor med träning, gör något ni med! Och kom med tips!!!
Sitt inte ner på era häckar och inse att ni borde göra något, GÖR DET!
Det är enda sättet... kom inte med ursäkter, för det hjälper inte!
Bara så ni vet!
Älskade semester!
Vilken skillnad det är med allt nu när Oskar också är hemma!
Vad mycket man får gjort helt plötsligt...
Det har redan gått två veckor av hans totala sex veckor, jisses vad snabbt det går!
Tiden har runnit iväg och idag insåg jag att det var ett tag sedan jag uppdaterade här...
För tre veckor sedan var jag och Edvin i mormors stuga, tillsammans med mamma, Emely och alla kusinerna. På fredagen kom även Mattias till oss, men inte Oskar för han var i Höljes på rallycross.
Det var helt underbart att vara i stugan, det är verkligen avkopplande.
Inga lyxigheter såsom tv, vilket är perfekt för att stressa av!
På fredagen kom en massa arbetskamrater till mamma och Emely, samt Frida och Caspian.
Frida är alltid en läckerbit, även som höggravid. Det är få människor jag vet som klär så bra i att vara gravid.
MEN!!!
Det är hon inte längre, förra lördagen kom nämligen en liten Jasper! Välkommen till världen Jasper!!!
Denna vecka ska vi försöka få in ett besök hos Caspian och Jasper, vill ju se den lilla gossen.
Det var kul att se hur bra Edvin och Caspian leker nu med, skiljer ju bara nio månader mellan dem så de kommer leka bra med varandra. Mellan Edvin och Jasper skiljer det bara 11 månader så även där kommer det bli en lekkamrat.
Vi gjorde som sagt inte så mycket i stugan, det är lite det som är grejen med stugan ; koppla av!
Däremot provade Edvin nya saker. Han åt citron och tuggade på levande abborrar för första gången. Båda var en succe om man frågar honom, hans mamma var dock mindre imponerad av abborren... abborren var inte heller särskilt imponerad skulle jag tro...
Han klättrade även upp för trappan där, något jag inte trodde han kunde men det gick hur bra som helst!
Jag? Nej, jag satt mest och gottade mig med ett glas rosé, som sig bör i röda små stugor.
Älskar vår stuga.....
Nästa vecka bär det av till Varberg! Vi börjar måndagen med Ullared, för att sedan fortsätta till Varberg och sova där till torsdagen. Sen får vi se om vi drar vidare, hem eller kanske t o m stannar till söndagen...
Först skulle vi hyra en stuga, men de stugor som fanns hyrdes bara ut per vecka och vi är inte beredda att lägga 9000 för en vecka, särskilt inte när vi inte vet om vi ska stanna hela veckan!
Därför har vi lånat en husvagn av en bekant. Inte samma lyx som en stuga, men så länge man har förtält så är det inga problem! Plus att vi hoppas på bra väder, för då är det beachen som gäller hela dagarna!!
Hoppas ni andra har en underbar semester, eller arbetsvecka! Det har vi på Sjöbo i varje fall!!!
Busen! Eller Toker som gammelmorfar kallar honom =)
Gott med citron!
Hoppas...
...att ni alla hade en riktigt trevlig midsommar!
Regn som vanligt, men jag var förvånad över att det höll sig så länge som det gjorde!
Vi började vårt midsommarfirande kl 13 hos Rolle och Nettan. Vi blev nästan sena, vilket inte är vanligt för mig och Oskar, men märk väl att jag skrev NÄSTAN. Exakt kl 13 rullade vi in på deras uppfart =)
Innan på dagen så bakade jag whoopies som vi skulle ge till värdparet.
Enkla att baka, men fy så söta, som alla andra amerikanska kakor!
Vi började med det traditionsenliga; sill och potatis!
Efter det så gick vi en av de svåraste tipspromenaderna jag någonsin gått. "Mitt" lag kan skryta med hela 4 rätt av 12 möjliga! Vinnande laget fick 7...
Sedan hade vi individuella tävlingar. Vi fick aldrig reda på vem jumbon var, men jag kan mycket väl tänka mig att jag var en stark kandidat till den platsen =)
Edvin sov nästan ingenting på eftermiddagen, för mycket stim och stoj (då är han ändå inte känslig för ljud), så han slocknade för natten innan 19.... TRODDE VI! Ju längre in på kvällen vi kom, desto högre blev volymen (hur det nu kan hända!) och Edvin vaknade kl 20... vi gick och gick och gick med honom i regnet.
Till slut var både jag och Oskar dyngsura (stressade som vi var innan vi stack så var vi inte riktigt klädda efter väder). Jag gick in med sorken och han somnade på mitt bröst i soffan... tills han blev väckt av Melvin (som inte var högljudd)... Oskar kom in och bytte av mig så jag kunde äta en kall karrékotlett med kall pastasallad... Efter det gick jag in och Edvin sov fortfarande inte så jag tog åter över sövandet så Oskar kunde gå ut till sina kompisar.
Kl 23 slår Edvin däck och vi kunde nu sitta framför elden, omringade av knott, i en timme till.
Kl 24 drog vi hemåt!
Låter kanske inte som den bästa midsommaraftonen, men den var bra ändå! Värst var knotten (varför tror ni jag tog över sövandet en gång till?)
Nu sitter jag och väntar på att affären ska öppna, så ska jag ut och handla till en brakfrukost som jag, Oskar och Fritte ska avnjuta =)
Mammaledig...
... när man är mammaledig så rullar det inte precis in några stora stålar...
Men man vill ju fortfarande njuta av livet, äta gott och ha det bra.
Mat är viktigt för mig och jag skulle kunna dra ner på kostnaderna där, men är inte beredd att offra på matens kvalité för att det skulle göra någon större skillnad.
Köttet ska vara svenskt om det finns (handlar inte om kvalité utan sveriges näringsliv)
Äggen ska vara frigående utomhus
Frukt och grönsaker ska också vara svenska...
Jag slutar inte med detta bara för att jag har mindre inkomst just nu. Det är viktiga saker för mig!
Däremot så har mitt intresse för naturen och dess egna skafferi ökat på sistone!
Kycklingfilé har vi nästan alltid i frysen (handlar upp när det finns extrapris, aldrig annars)
Så igår tog jag upp kycklingfilé till mig och Oskar...
Trött på både potatis, ris och pasta just nu så öppnade jag skafferiet och ser kikärter och black eye bönor...
Så en bönsallad fick det bli, med pesto i!
Men sås är ju sååå gott!
Tomt som det är i både kyl och frys nu så kliade jag mig i huvudet.... vad ska vi ha för sås?
KIRSKÅL FÖR FARAO!
Hur nyttigt som helst och ett utmärkt substitut för spenat. Bäst av allt; VI HAR MASSOR!
Så en vit sås på kirskål fick det bli...
En komplett måltid, med massa nyttigheter och alldeles utsökt god!
Kycklingen marinerades med kronärtskocka, vitlök och citronmeliss och stektes sedan ihop med marinaden.
Inga mer kryddor, behövdes liksom inte...
Rekommenderar detta i varje fall!
Edvin fick potatis- och morotsstavar med kycklingcurry.
Egengjord curry eftersom vanlig curry är ganska skarp.
För den egna curryn tog jag bara: gurkmeja, spiskummin, koriander och paprikapulver (delikatesspulver)
Fräste kycklingen i curryn, tog bort den och hällde i vispgrädde (fett ska det vara) och tomatbitar... Lät puttra en stund och sen skar jag kycklingen (som inte var riktigt färdig) i småbitar och lät dessa puttra färdigt i såsen.
Han älskade det och skrek vansinnigt om vi inte matade tillräckligt fort!
Idag tror jag det blir baconlindad gösfilé med potatismos... gösfilé blir det i varje fall, har i frysen som måste ätas upp innan den blir förstörd =)
Vad ska ni äta idag?
Men man vill ju fortfarande njuta av livet, äta gott och ha det bra.
Mat är viktigt för mig och jag skulle kunna dra ner på kostnaderna där, men är inte beredd att offra på matens kvalité för att det skulle göra någon större skillnad.
Köttet ska vara svenskt om det finns (handlar inte om kvalité utan sveriges näringsliv)
Äggen ska vara frigående utomhus
Frukt och grönsaker ska också vara svenska...
Jag slutar inte med detta bara för att jag har mindre inkomst just nu. Det är viktiga saker för mig!
Däremot så har mitt intresse för naturen och dess egna skafferi ökat på sistone!
Kycklingfilé har vi nästan alltid i frysen (handlar upp när det finns extrapris, aldrig annars)
Så igår tog jag upp kycklingfilé till mig och Oskar...
Trött på både potatis, ris och pasta just nu så öppnade jag skafferiet och ser kikärter och black eye bönor...
Så en bönsallad fick det bli, med pesto i!
Men sås är ju sååå gott!
Tomt som det är i både kyl och frys nu så kliade jag mig i huvudet.... vad ska vi ha för sås?
KIRSKÅL FÖR FARAO!
Hur nyttigt som helst och ett utmärkt substitut för spenat. Bäst av allt; VI HAR MASSOR!
Så en vit sås på kirskål fick det bli...
En komplett måltid, med massa nyttigheter och alldeles utsökt god!
Kycklingen marinerades med kronärtskocka, vitlök och citronmeliss och stektes sedan ihop med marinaden.
Inga mer kryddor, behövdes liksom inte...
Rekommenderar detta i varje fall!
Edvin fick potatis- och morotsstavar med kycklingcurry.
Egengjord curry eftersom vanlig curry är ganska skarp.
För den egna curryn tog jag bara: gurkmeja, spiskummin, koriander och paprikapulver (delikatesspulver)
Fräste kycklingen i curryn, tog bort den och hällde i vispgrädde (fett ska det vara) och tomatbitar... Lät puttra en stund och sen skar jag kycklingen (som inte var riktigt färdig) i småbitar och lät dessa puttra färdigt i såsen.
Han älskade det och skrek vansinnigt om vi inte matade tillräckligt fort!
Idag tror jag det blir baconlindad gösfilé med potatismos... gösfilé blir det i varje fall, har i frysen som måste ätas upp innan den blir förstörd =)
Vad ska ni äta idag?
Måste dela med mig...
Nu var det ju ett bra tag sedan, men vi var ju på kusinträff för en månad sedan.
Det var så kul att träffa alla, vi spelade lite brännboll, drack gott och åt gott.
Men det stack till i hjärtat när jag körde förbi kyrkogården i urshult, på väg till kalaset, och insåg att alla kommer inte vara där.
Hon är saknad, mormor.
Men morfar var där, pigg och glad. Han var faktiskt med på brännbollen också!
I övrigt var det bara kusinerna och våra (inte mitt såklart) som var med på brännbollen. Sen var det morfar också!
Störtsköna morfar!
Vi tog såklart en del bilder på alla kusiner och kusinbarn!
Dem måste jag dela med mig av.
Alla underbara barn med underbara morfar!
14 barnbarnsbarn hittills. 7 flickor och 7 pojkar
Alla kusinerna, lagom stor släkt =)
Och sen en helt annan bild, från ett helt annat tillfälle:
Elliot, som var här på mosteroskarelliot dag för ett tag sedan.
Han och Oskar körde till Linnéa och matade en kalv som blivit frånstött av sin mamma.
Det var så kul att träffa alla, vi spelade lite brännboll, drack gott och åt gott.
Men det stack till i hjärtat när jag körde förbi kyrkogården i urshult, på väg till kalaset, och insåg att alla kommer inte vara där.
Hon är saknad, mormor.
Men morfar var där, pigg och glad. Han var faktiskt med på brännbollen också!
I övrigt var det bara kusinerna och våra (inte mitt såklart) som var med på brännbollen. Sen var det morfar också!
Störtsköna morfar!
Vi tog såklart en del bilder på alla kusiner och kusinbarn!
Dem måste jag dela med mig av.
Alla underbara barn med underbara morfar!
14 barnbarnsbarn hittills. 7 flickor och 7 pojkar
Alla kusinerna, lagom stor släkt =)
Och sen en helt annan bild, från ett helt annat tillfälle:
Elliot, som var här på mosteroskarelliot dag för ett tag sedan.
Han och Oskar körde till Linnéa och matade en kalv som blivit frånstött av sin mamma.
Film igen!
Ja, jag vet... en film på Edvin IGEN!
Men han är ju trots allt min stolthet, det enda jag gjort riktigt riktigt bra i livet!
Vill i varje fall visa er att vi börjar närma oss dagen då Edvin går med stormsteg!
Men han är ju trots allt min stolthet, det enda jag gjort riktigt riktigt bra i livet!
Vill i varje fall visa er att vi börjar närma oss dagen då Edvin går med stormsteg!
Min och Edvins dag...
Detta är min och Edvins dag. Efter föregående vecka, då jag var iväg fyra dagar på smärtrehab så vill jag bara umgås med Edvin!
Vi började med en timme på golvet, där vi krypövade, gåövade och övade på att resa oss vid möbler.
Krypa och resa sig är inget roligt, det har jag förstått.
Att gå är däremot JÄTTEKUL, men det tycker inte min rygg...
Vad skulle vi då öva på som både jag och Edvin tycker är kul?
Jodå, jag kom på en utmärkt lösning vid mellanmålet...
Äta själv såklart!!!
Innan detta åt han macka och kiwi... men det är inget vi behöver öva på för det klarar vi galant!
Keso däremot... de är svåra att få upp eftersom de är så haaala!
Perfekt för Edvin som älskar att plocka och koncentrera sig...
Tog bort handtagen på vattenflaskan också, för det vet jag att han klarar ändå...
Men det var inte roligt!
"Mamma då, det ska ju vara handtag på flaskan när jag äääter juuuu"
Hmm... vad ska vi då göra med drickandet?
Jooo!!! Pipmuggen utan pip!!
Helt suveränt roligt tyckte både jag och Edvin!
Ett extra plus för att golvet blev tvättat samtidigt!
Vi började med en timme på golvet, där vi krypövade, gåövade och övade på att resa oss vid möbler.
Krypa och resa sig är inget roligt, det har jag förstått.
Att gå är däremot JÄTTEKUL, men det tycker inte min rygg...
Vad skulle vi då öva på som både jag och Edvin tycker är kul?
Jodå, jag kom på en utmärkt lösning vid mellanmålet...
Äta själv såklart!!!
Innan detta åt han macka och kiwi... men det är inget vi behöver öva på för det klarar vi galant!
Keso däremot... de är svåra att få upp eftersom de är så haaala!
Perfekt för Edvin som älskar att plocka och koncentrera sig...
Tog bort handtagen på vattenflaskan också, för det vet jag att han klarar ändå...
Men det var inte roligt!
"Mamma då, det ska ju vara handtag på flaskan när jag äääter juuuu"
Hmm... vad ska vi då göra med drickandet?
Jooo!!! Pipmuggen utan pip!!
Helt suveränt roligt tyckte både jag och Edvin!
Ett extra plus för att golvet blev tvättat samtidigt!
Intensiv vecka...
...börjar att gå mot sitt slut!
Egentligen inte ett dugg intensiv, bara lite mer annorlunda mot vad mina mammalediga dagar brukar vara.
Började med fyra dagar på smärtrehab i Växjö.
Kändes väldigt konstigt att vara ifrån Edvin så många dagar och jag tror det kändes konstigt för honom med.
Men roligt har han garanterat haft!
Kursen på smärtrehab har jag egentligen inte så mycket att säga om.
Den gav inte mig så många aha-upplevelser som jag uppfattade att resten av gruppen fick. Jag fick inte en enda.
Väntar nu på att bli kallad till rehabsamtal och tänker först då bestämma mig för om fortsättningskursen är något för mig.
Den kommer nämligen att vara fyra dagar i veckan i 8 veckor. Heltidssjukskrivning som gäller på det, men om vi ska sitta med två dåliga löner i två månader så måste det verkligen ge mig något!
Inte som denna veckan.
Men vi provade Qi Gong denna veckan och jag är osäker på vad min kropp tyckte om det, för den värkte ganska bra dagen efter. Skulle frågat instruktören om det var positivt eller negativt, men det kom jag såklart inte ihåg!
Igår bar det iväg till Älmhult där jag skulle lämna blodprov pga medicinen.
Det gick inte alls bra, de stack mig fem gånger, två i vardera arm och en i handen, men fick inte ut en droppe.
Jag är van vid att det krånglar vid blodprov, men har aldrig varit med om att jag får åka därifrån utan att ha lämnat blodprov =)
Vi bokade ny tid nästa vecka, till "proffset" som de andra kallade henne för.
Får se om hon lyckas då... Tur att jag inte är nålrädd!
Edvin var dock föga imponerad över att sitta på golvet, men till slut hämtade sköterskan sin chef som i sin tur blev såld på Edvin och underhöll honom...
Edvins rädsla för att gå har släppt nu!
Han tog ju 2-3 steg för några veckor sedan, men vägrade sen att gå om man inte höll honom i BÅDA händerna!
Det höll dock bara i en vecka och nu tror han snarare att han är jätteduktig på att gå.
Flera gånger om dagen tar han några steg och tiden han står själv blir längre och längre.
Men han går också upp i krypställning nu så KANSKE!
Men börjar han krypa så lär det inte vara länge (vad jag tror i varje fall) utan då kryper han nog bara i några veckor, reser sig upp och går iväg.
Det är gå som gäller för denna grabb! Så är det bara...
Efter blodprovet igår åkte vi till Karolina och Agnes för att fika lite. Trevligt som vanligt och Agnes är så snäll och söt! Edvin skrattade jättemycket, han tyckte det var jätteroligt att vara där!
Sen begav vi oss hemåt och strax efter hemkomst kom Lonnie och barnen. Tårtbak på schemat!
En Askungentårta blev det, som kommer att läggas upp på den andra bloggen så småningom. Men vi lägger inte ut det där förrän de som ska ha den har fått chans att äta den =)
Barnen skötte sig bra, men fy så tråkigt för de stora... Lite uttråkade emellanåt, men mest pigga och glada!
Nåväl, det var allt för mig idag!
Tack och hej, leverpastej!
Egentligen inte ett dugg intensiv, bara lite mer annorlunda mot vad mina mammalediga dagar brukar vara.
Började med fyra dagar på smärtrehab i Växjö.
Kändes väldigt konstigt att vara ifrån Edvin så många dagar och jag tror det kändes konstigt för honom med.
Men roligt har han garanterat haft!
Kursen på smärtrehab har jag egentligen inte så mycket att säga om.
Den gav inte mig så många aha-upplevelser som jag uppfattade att resten av gruppen fick. Jag fick inte en enda.
Väntar nu på att bli kallad till rehabsamtal och tänker först då bestämma mig för om fortsättningskursen är något för mig.
Den kommer nämligen att vara fyra dagar i veckan i 8 veckor. Heltidssjukskrivning som gäller på det, men om vi ska sitta med två dåliga löner i två månader så måste det verkligen ge mig något!
Inte som denna veckan.
Men vi provade Qi Gong denna veckan och jag är osäker på vad min kropp tyckte om det, för den värkte ganska bra dagen efter. Skulle frågat instruktören om det var positivt eller negativt, men det kom jag såklart inte ihåg!
Igår bar det iväg till Älmhult där jag skulle lämna blodprov pga medicinen.
Det gick inte alls bra, de stack mig fem gånger, två i vardera arm och en i handen, men fick inte ut en droppe.
Jag är van vid att det krånglar vid blodprov, men har aldrig varit med om att jag får åka därifrån utan att ha lämnat blodprov =)
Vi bokade ny tid nästa vecka, till "proffset" som de andra kallade henne för.
Får se om hon lyckas då... Tur att jag inte är nålrädd!
Edvin var dock föga imponerad över att sitta på golvet, men till slut hämtade sköterskan sin chef som i sin tur blev såld på Edvin och underhöll honom...
Edvins rädsla för att gå har släppt nu!
Han tog ju 2-3 steg för några veckor sedan, men vägrade sen att gå om man inte höll honom i BÅDA händerna!
Det höll dock bara i en vecka och nu tror han snarare att han är jätteduktig på att gå.
Flera gånger om dagen tar han några steg och tiden han står själv blir längre och längre.
Men han går också upp i krypställning nu så KANSKE!
Men börjar han krypa så lär det inte vara länge (vad jag tror i varje fall) utan då kryper han nog bara i några veckor, reser sig upp och går iväg.
Det är gå som gäller för denna grabb! Så är det bara...
Efter blodprovet igår åkte vi till Karolina och Agnes för att fika lite. Trevligt som vanligt och Agnes är så snäll och söt! Edvin skrattade jättemycket, han tyckte det var jätteroligt att vara där!
Sen begav vi oss hemåt och strax efter hemkomst kom Lonnie och barnen. Tårtbak på schemat!
En Askungentårta blev det, som kommer att läggas upp på den andra bloggen så småningom. Men vi lägger inte ut det där förrän de som ska ha den har fått chans att äta den =)
Barnen skötte sig bra, men fy så tråkigt för de stora... Lite uttråkade emellanåt, men mest pigga och glada!
Nåväl, det var allt för mig idag!
Tack och hej, leverpastej!
Idag...
... ska vi på kusinträff på Oskars sida!
Stor släkt, mycket folk!
Jag har ingenting att ha på mig så jag tänker gå naken! SÅDESÅ!
Stor släkt, mycket folk!
Jag har ingenting att ha på mig så jag tänker gå naken! SÅDESÅ!
Paus...
... Jag har tagit en paus i mitt liv!
Jag bara går runt och är numera... hur skönt som helst, men nu börjar det bli dags att ta tag i livet igen!
Lite uppdatering från mitt liv, det har hänt en del och jag kommer säkert att glömma något.
Var hos reumatologen i tisdags, äntligen en suverän läkare, efter tio år av sökande!
Nu vet jag vad det är för galet med min kropp och det känns såååå bra!
Självklart är det ju inte bara roligt att få höra att man är sjuk och kanske jag inte riktigt har smält det än, men det känns så otroligt bra att äntligen veta vad man har att kämpa mot.
Förra reumatologen menade att det var fibromyalgi, men jag ville inte riktigt ta den diagnosen så jag har fortsatt kämpa för ett svar. Nu har jag det!
Psoriasisartrit blev diagnosen och p g a mina svullna fingrar och kokande knän så ville han sätta in medicin direkt för att undvika att kroppen skulle börja slå ut andra delar i kroppen.
Fick Methotrexate och Folvidon.
Sjuksköterskan gick igenom medicinen (methotrexate) med mig eftersom det är en stark medicin (samma som cellgift fast en lägre dos än vad som ges till cancersjuka) och hon tittade medlidande på mig och sa att:
"Jag förstår att det inte känns så roligt att få en sådan här stark medicin i så här ung ålder"
Va? Jag log mot henne och sa:
"Det är mitt minsta problem, det är mycket värre att vara så här ung, levt med smärta i tio år och inte haft en aning om varför"
Det handlar om inställning hörrni!!! Jag kan välja att gräva ner mig för att jag är sjuk, måste gå på medicin m.m. eller att anta utmaningen att äntligen veta vad man kämpar mot! Livet blir mycket enklare då, detta är ingen ny sjukdom så läkare och internet i kombination kommer att hjälpa mig mot ett bättre liv.
Kanske, vågar knappt hoppas men gör det ändå, så kommer medicinen hjälpa mig så pass mycket så att jag äntligen får sova en hel natt!!!
Tycker visserligen att det har fungerat bra som det är nu, men förstår ju av andra som får sova hela nätter att livet är helt annorlunda än när man inte får det! Själv så kommer jag knappt ihåg, haha...
Jag vill också kunna gnälla över att ha sovit dåligt, det känns som en lyx! Självklart har jag bättre och sämre nätter idag och vid de sämre är jag mycket tröttare än vanligt, men har en känsla av att mina bättre är mer som en dålig natt för friska =)
Så vad kan jag säga mer än att jag längtar??? Jag är sjuk och det finns hjälp att få! TJOHO!
Kanske jag inte någon mer gång kommer att gå och lägga mig på svärföräldrarnas toalettgolv för att sova lite så jag kan vara social? Kanske jag inte vid nyktert tillstånd längre kommer att sitta rätt upp och ner vid ett bord och somna trots allt folk och prat runtomkring...
Ett liv i lyx!
Det var den delen av mitt liv...
Nästa vecka mån-tors ska jag in på grundkurs på smärtrehab i Växjö... Jag såg fram emot det innan men ser fram emot det ännu mer nu när jag kan berätta för dem vad som är galet. Då finns ju alltid mer hjälp att få.
Inget mer att säga om det eftersom jag inte varit där än, kanske återkommer med det... Vill ju inte bara skriva om sjukdomar i bloggen, känns lite dystert så det kan bli som så att ni får ringa om ni vill veta =)
Men en dag ska jag skriva ett lååångt inlägg om min värk, hur jag faktiskt har upplevt det m.m. Mina riktiga känslor kring det hela... men det blir inte nu, är inte redo att blotta mig så än...
Mest för att skriva av mig och kunna kolla tillbaka vid senare tillfälle... bloggen är ju även en sorts dagbok.
Sen har vi ju den bästa anledningen att stiga upp om dagarna... EDVIN!
Man vet faktiskt vad kärlek är innan man skaffar barn, men jag tror inte man vet hur STARK den kan vara...
Tänker inte vara en av de föräldrarna som säger till barnlösa att:
"Vänta tills du skaffar barn"
"Det kommer ändras när du skaffar barn"
"Det blir annorlunda när du skaffar barn"
ÅH! Hatar sånt!!! I vissa fall stämmer det såklart! Men sitter man och säger så hela tiden så låter det, i mina öron, som om man talar om för de utan barn att de vet ingenting om livet så länge de inte har barn.
Vet inte om det är bitterhet för att de utan barn KAN ha ett annat tänk, eller om de helt enkelt har glömt hur det var tidigare... för man hade ju ett liv innan barn, man hade känslor, man hade lika lite tid som innan m.m.
(alla ni som känner mig vet att jag inte gillar att man klagar på att man har för lite tid... alla har lika mycket tid, 24h/dygn, det handlar om hur man förvaltar tiden)
Ok, lite of topic, det var ju Edvin jag skulle skriva om...
Han har stått själv längre stunder nu (med längre stunder menas 1-1,5 min) och t o m tagit 3-4 steg!
Kryper fortfarande inte... fortfarande inga tänder... men han har så mycket annat istället =)
Var rädd att han skulle börja gå, men nu verkar han ha blivit rädd för något och VÄGRAR stå själv eller gå om man inte låter honom hålla i ett finger med BÅDA händerna...
Blir fullständigt vansinnig om man släpper, och slänger sig då bakåt.
Gåstolen är inte lika rolig längre, han har ju aldrig varit så imponerad av att sitta själv och leka även om det faktiskt kan hända mer än 2 minuter ibland! (märk ibland)
Gå ska han däremot göra HELA dagarna om han får bestämma... men eftersom han måste hålla i våra fingrar så funkar ju inte det... vilket resulterar i att vi har många dispyter om dagarna, haha...
Gåvagnen var ju sjukt rolig enligt honom, men denna vecka har han visat tendens till att rata den med... bara våra fingrar som duger...
Vet inte vad som tagit åt honom!
Men han går mer och mer upp i krypställning nu så kanske det släpper och han börjar krypa trots allt? Vågar knappt hoppas...
I början var det skönt att han inte kröp, men nu är det tröttsamt... Istället har jag en missnöjd son som vill ta sig fram men som är beroende av att jag hjälper honom då... helst med att gå, inte bära!!
För- och nackdelar med allt som sagt...
Han har även varit lite krånglig med sömnen senaste tiden, men det går nog snart över... ser en liten förbättring i varje fall och man kan ändå inte låta bli att smälta när man ser detta:
Min lilla spjuver...
Säkert massa mer att skriva, men jag vill inte... Ska luta mig tillbaka i soffan och njuta av tystnaden =)
Jag bara går runt och är numera... hur skönt som helst, men nu börjar det bli dags att ta tag i livet igen!
Lite uppdatering från mitt liv, det har hänt en del och jag kommer säkert att glömma något.
Var hos reumatologen i tisdags, äntligen en suverän läkare, efter tio år av sökande!
Nu vet jag vad det är för galet med min kropp och det känns såååå bra!
Självklart är det ju inte bara roligt att få höra att man är sjuk och kanske jag inte riktigt har smält det än, men det känns så otroligt bra att äntligen veta vad man har att kämpa mot.
Förra reumatologen menade att det var fibromyalgi, men jag ville inte riktigt ta den diagnosen så jag har fortsatt kämpa för ett svar. Nu har jag det!
Psoriasisartrit blev diagnosen och p g a mina svullna fingrar och kokande knän så ville han sätta in medicin direkt för att undvika att kroppen skulle börja slå ut andra delar i kroppen.
Fick Methotrexate och Folvidon.
Sjuksköterskan gick igenom medicinen (methotrexate) med mig eftersom det är en stark medicin (samma som cellgift fast en lägre dos än vad som ges till cancersjuka) och hon tittade medlidande på mig och sa att:
"Jag förstår att det inte känns så roligt att få en sådan här stark medicin i så här ung ålder"
Va? Jag log mot henne och sa:
"Det är mitt minsta problem, det är mycket värre att vara så här ung, levt med smärta i tio år och inte haft en aning om varför"
Det handlar om inställning hörrni!!! Jag kan välja att gräva ner mig för att jag är sjuk, måste gå på medicin m.m. eller att anta utmaningen att äntligen veta vad man kämpar mot! Livet blir mycket enklare då, detta är ingen ny sjukdom så läkare och internet i kombination kommer att hjälpa mig mot ett bättre liv.
Kanske, vågar knappt hoppas men gör det ändå, så kommer medicinen hjälpa mig så pass mycket så att jag äntligen får sova en hel natt!!!
Tycker visserligen att det har fungerat bra som det är nu, men förstår ju av andra som får sova hela nätter att livet är helt annorlunda än när man inte får det! Själv så kommer jag knappt ihåg, haha...
Jag vill också kunna gnälla över att ha sovit dåligt, det känns som en lyx! Självklart har jag bättre och sämre nätter idag och vid de sämre är jag mycket tröttare än vanligt, men har en känsla av att mina bättre är mer som en dålig natt för friska =)
Så vad kan jag säga mer än att jag längtar??? Jag är sjuk och det finns hjälp att få! TJOHO!
Kanske jag inte någon mer gång kommer att gå och lägga mig på svärföräldrarnas toalettgolv för att sova lite så jag kan vara social? Kanske jag inte vid nyktert tillstånd längre kommer att sitta rätt upp och ner vid ett bord och somna trots allt folk och prat runtomkring...
Ett liv i lyx!
Det var den delen av mitt liv...
Nästa vecka mån-tors ska jag in på grundkurs på smärtrehab i Växjö... Jag såg fram emot det innan men ser fram emot det ännu mer nu när jag kan berätta för dem vad som är galet. Då finns ju alltid mer hjälp att få.
Inget mer att säga om det eftersom jag inte varit där än, kanske återkommer med det... Vill ju inte bara skriva om sjukdomar i bloggen, känns lite dystert så det kan bli som så att ni får ringa om ni vill veta =)
Men en dag ska jag skriva ett lååångt inlägg om min värk, hur jag faktiskt har upplevt det m.m. Mina riktiga känslor kring det hela... men det blir inte nu, är inte redo att blotta mig så än...
Mest för att skriva av mig och kunna kolla tillbaka vid senare tillfälle... bloggen är ju även en sorts dagbok.
Sen har vi ju den bästa anledningen att stiga upp om dagarna... EDVIN!
Man vet faktiskt vad kärlek är innan man skaffar barn, men jag tror inte man vet hur STARK den kan vara...
Tänker inte vara en av de föräldrarna som säger till barnlösa att:
"Vänta tills du skaffar barn"
"Det kommer ändras när du skaffar barn"
"Det blir annorlunda när du skaffar barn"
ÅH! Hatar sånt!!! I vissa fall stämmer det såklart! Men sitter man och säger så hela tiden så låter det, i mina öron, som om man talar om för de utan barn att de vet ingenting om livet så länge de inte har barn.
Vet inte om det är bitterhet för att de utan barn KAN ha ett annat tänk, eller om de helt enkelt har glömt hur det var tidigare... för man hade ju ett liv innan barn, man hade känslor, man hade lika lite tid som innan m.m.
(alla ni som känner mig vet att jag inte gillar att man klagar på att man har för lite tid... alla har lika mycket tid, 24h/dygn, det handlar om hur man förvaltar tiden)
Ok, lite of topic, det var ju Edvin jag skulle skriva om...
Han har stått själv längre stunder nu (med längre stunder menas 1-1,5 min) och t o m tagit 3-4 steg!
Kryper fortfarande inte... fortfarande inga tänder... men han har så mycket annat istället =)
Var rädd att han skulle börja gå, men nu verkar han ha blivit rädd för något och VÄGRAR stå själv eller gå om man inte låter honom hålla i ett finger med BÅDA händerna...
Blir fullständigt vansinnig om man släpper, och slänger sig då bakåt.
Gåstolen är inte lika rolig längre, han har ju aldrig varit så imponerad av att sitta själv och leka även om det faktiskt kan hända mer än 2 minuter ibland! (märk ibland)
Gå ska han däremot göra HELA dagarna om han får bestämma... men eftersom han måste hålla i våra fingrar så funkar ju inte det... vilket resulterar i att vi har många dispyter om dagarna, haha...
Gåvagnen var ju sjukt rolig enligt honom, men denna vecka har han visat tendens till att rata den med... bara våra fingrar som duger...
Vet inte vad som tagit åt honom!
Men han går mer och mer upp i krypställning nu så kanske det släpper och han börjar krypa trots allt? Vågar knappt hoppas...
I början var det skönt att han inte kröp, men nu är det tröttsamt... Istället har jag en missnöjd son som vill ta sig fram men som är beroende av att jag hjälper honom då... helst med att gå, inte bära!!
För- och nackdelar med allt som sagt...
Han har även varit lite krånglig med sömnen senaste tiden, men det går nog snart över... ser en liten förbättring i varje fall och man kan ändå inte låta bli att smälta när man ser detta:
Min lilla spjuver...
Säkert massa mer att skriva, men jag vill inte... Ska luta mig tillbaka i soffan och njuta av tystnaden =)
Hoppa...
....Hoppa om ni älskar Malmö FF!!
3-0 mot Helsingborg igår! Matchen visades på tv men jag kunde inte kolla för satt med bokföring och deklarationer... men jag hörde! Först ett jubel... följt av ett annat.... och ett tredje!
Som jag led borta vid köksbordet när jag förstod att Malmö körde över Helsingborg och jag inte hade tid att se det!
Men ljuva rubriker i aftonbladet idag, ljuvlig läsning!
Borta mot Göteborg på måndag, alltid lika spännande mot detta lag då Oskar håller på dem...
Nähepp, dags att klä på sig... idag kommer Emely m. barn och mamma på besök, kul för jag har minsann varit hemma hela veckan så behöver lite socialt umgänge!
3-0 mot Helsingborg igår! Matchen visades på tv men jag kunde inte kolla för satt med bokföring och deklarationer... men jag hörde! Först ett jubel... följt av ett annat.... och ett tredje!
Som jag led borta vid köksbordet när jag förstod att Malmö körde över Helsingborg och jag inte hade tid att se det!
Men ljuva rubriker i aftonbladet idag, ljuvlig läsning!
Borta mot Göteborg på måndag, alltid lika spännande mot detta lag då Oskar håller på dem...
Nähepp, dags att klä på sig... idag kommer Emely m. barn och mamma på besök, kul för jag har minsann varit hemma hela veckan så behöver lite socialt umgänge!
Edvinbildbomb!
Yes!! Hittade en lucka så man kunde smita in under bordet och busa med sillen!
Båda klappar fint...
Mmmm.... majskrok...
Satt som en smäck!
Provar de nya skorna...
Gosa lite med aaapaaan
Dags att göra sig fin inför namngivningen!
Sötnöt med älvöron!
Redo?
För ett djupt inlägg??
Nåväl, innan jag börjar så vill jag ta upp hur det går med min träning.
1 kg minus senaste två veckorna och ligger nu totalt på -12,7 kg... 7,3 kg kvar till mitt delmål som ska vara uppnått den 31/7... 12 veckor kvar... Jäklar, kommer bli tufft!! Dryga 0,6 kg i veckan.... som från början var 0,5!
Det innebär att jag inte har skött mina kort rätt!
Jag kommer nu att försöka öka vardagsmotionen lite mer. Hinner inte mer träning än vad jag redan håller på med, maten är jag nöjd med nu när jag blivit strängare med alkohol...
Så vardagsmotionen var det. Blir lite enklare nu när vi går mot ljusare tider och man har en trädgård som behöver mycket kärlek.
Men det ska läggas till på min "att göra" lista!
På tal om alkohol! Nu kommer det!
Alla som känner mig vet att jag har en tendens att verkligen gå in på djupet på vissa saker (slumpmässigt valda ämnen), jag kan analysera ett litet uttryck som funnits i alla tider, in i minsta detalj... bara för att jag vill helt enkelt.
Min syster vet jag älskar denna sida av mig, men lika mycket som hon älskar den så hatar hon den =)
Kanske för att jag inte säger det hon vill höra? Hon kanske inte har kommit dit? Till den insikten.... För det kan ju inte vara jag som är jobbig! Väl?
Mamma tycker nog bara att det är en jobbig sida av mig =) Hon diskuterar sällan med mig när jag börjar mala fram och tillbaka, vrida och vända på allt... Nåväl, jag gillar att göra det, så tänker ta en liten kort version av en sak som jag funderat massor på sistone...
Alkohol!! Ett rent fördärv, det vet alla... Inte särskilt många positiva effekter har kunnat uppvisas vid förtäring av alkohol... Ändå dricker vi det, gärna så ofta vi kan!
Men det är inte våra alkoholvanor jag ska diskutera, utan ett uttryck som man ofta säger när man ska ta ett glas vin, en öl, en whiskey eller vad det nu är
Låt oss säga att du har varit ute i trädgården hela dagen och vårstädat, du har renoverat, du har storstädat, du har precis kommit hem från ett långt och slitsamt arbetspass...
Då kommer gärna uttrycket... Du öppnar kylen, tar fram en öl... öppnar barskåpet, häller upp en whiskey... eller tar fram en flaska vin och häller upp ett glas...
Varför?
Jo... "för det har jag gjort mig förtjänt av"....
Inte illa menat, så säger jag med! Jag vet många som gör det, säkert inte alla som tänker på det dock... men många tycker att de har gjort sig förtjänt av lite alkohol efter att de har varit duktiga...
Då återkommer vi till min början... alkohol är ett rent fördärv! Värdelöst för dig på väldigt många viktiga sätt!
Så jag formulerar om uttrycket att man gjort sig förtjänt av det...
"Nu tar jag ett glas vin för jag har varit så duktig så jag förtjänar att förstöra min kropp lite"
Ja.... ni ser ju hur galet det är! För det är ju just så det är!!
Nej, självklart, vi tar inte det där glaset för att vi vill förstöra kroppen... men det är ju så det blir...
Otroligt att vi inte älskar oss själva mer än så...
Otroligt att jag trots dessa tankar och funderingar ändå kommer att säga så fler gånger... för smartare än så är jag minsann inte =)
Vilket för mig vidare till nästa sak... Alkoholister... De flesta alkoholister jag känner/har känt var hårt arbetande människor eller människor som har haft väldigt mycket press på sig. Definitivt inte alla, men många!
Är det ett sammanträffande? Eller tyckte de också att de hade gjort sig förtjänt av det där glaset? Och eftersom de var duktiga så många gånger så blev det där glaset många och alldeles för ofta?
Det vet inte jag.... det var bara en tanke som kom upp nu i skrivande stund...
Skönt! Var tvungen att få ut det ur systemet =) Har ett otroligt behov av att få ut mina funderingar, så då är ju denna blogg alldeles ypperlig!
Tack för mig, nu ska jag luta mig tillbaka i soffan och känna musklerna värka efter ett tufft träningspass på Borox...
Nåväl, innan jag börjar så vill jag ta upp hur det går med min träning.
1 kg minus senaste två veckorna och ligger nu totalt på -12,7 kg... 7,3 kg kvar till mitt delmål som ska vara uppnått den 31/7... 12 veckor kvar... Jäklar, kommer bli tufft!! Dryga 0,6 kg i veckan.... som från början var 0,5!
Det innebär att jag inte har skött mina kort rätt!
Jag kommer nu att försöka öka vardagsmotionen lite mer. Hinner inte mer träning än vad jag redan håller på med, maten är jag nöjd med nu när jag blivit strängare med alkohol...
Så vardagsmotionen var det. Blir lite enklare nu när vi går mot ljusare tider och man har en trädgård som behöver mycket kärlek.
Men det ska läggas till på min "att göra" lista!
På tal om alkohol! Nu kommer det!
Alla som känner mig vet att jag har en tendens att verkligen gå in på djupet på vissa saker (slumpmässigt valda ämnen), jag kan analysera ett litet uttryck som funnits i alla tider, in i minsta detalj... bara för att jag vill helt enkelt.
Min syster vet jag älskar denna sida av mig, men lika mycket som hon älskar den så hatar hon den =)
Kanske för att jag inte säger det hon vill höra? Hon kanske inte har kommit dit? Till den insikten.... För det kan ju inte vara jag som är jobbig! Väl?
Mamma tycker nog bara att det är en jobbig sida av mig =) Hon diskuterar sällan med mig när jag börjar mala fram och tillbaka, vrida och vända på allt... Nåväl, jag gillar att göra det, så tänker ta en liten kort version av en sak som jag funderat massor på sistone...
Alkohol!! Ett rent fördärv, det vet alla... Inte särskilt många positiva effekter har kunnat uppvisas vid förtäring av alkohol... Ändå dricker vi det, gärna så ofta vi kan!
Men det är inte våra alkoholvanor jag ska diskutera, utan ett uttryck som man ofta säger när man ska ta ett glas vin, en öl, en whiskey eller vad det nu är
Låt oss säga att du har varit ute i trädgården hela dagen och vårstädat, du har renoverat, du har storstädat, du har precis kommit hem från ett långt och slitsamt arbetspass...
Då kommer gärna uttrycket... Du öppnar kylen, tar fram en öl... öppnar barskåpet, häller upp en whiskey... eller tar fram en flaska vin och häller upp ett glas...
Varför?
Jo... "för det har jag gjort mig förtjänt av"....
Inte illa menat, så säger jag med! Jag vet många som gör det, säkert inte alla som tänker på det dock... men många tycker att de har gjort sig förtjänt av lite alkohol efter att de har varit duktiga...
Då återkommer vi till min början... alkohol är ett rent fördärv! Värdelöst för dig på väldigt många viktiga sätt!
Så jag formulerar om uttrycket att man gjort sig förtjänt av det...
"Nu tar jag ett glas vin för jag har varit så duktig så jag förtjänar att förstöra min kropp lite"
Ja.... ni ser ju hur galet det är! För det är ju just så det är!!
Nej, självklart, vi tar inte det där glaset för att vi vill förstöra kroppen... men det är ju så det blir...
Otroligt att vi inte älskar oss själva mer än så...
Otroligt att jag trots dessa tankar och funderingar ändå kommer att säga så fler gånger... för smartare än så är jag minsann inte =)
Vilket för mig vidare till nästa sak... Alkoholister... De flesta alkoholister jag känner/har känt var hårt arbetande människor eller människor som har haft väldigt mycket press på sig. Definitivt inte alla, men många!
Är det ett sammanträffande? Eller tyckte de också att de hade gjort sig förtjänt av det där glaset? Och eftersom de var duktiga så många gånger så blev det där glaset många och alldeles för ofta?
Det vet inte jag.... det var bara en tanke som kom upp nu i skrivande stund...
Skönt! Var tvungen att få ut det ur systemet =) Har ett otroligt behov av att få ut mina funderingar, så då är ju denna blogg alldeles ypperlig!
Tack för mig, nu ska jag luta mig tillbaka i soffan och känna musklerna värka efter ett tufft träningspass på Borox...
Gåvagn...
I söndags var vi på namngivning hos Mira (kommer blogga mer om detta).
Innan vi skulle hem så hämtade Emely en sak till Edvin, som han ska få låna av sina älskade kusiner...
EN GÅVAGN!
Han har ju visat mer och mer tendens till att vilja gå, nästan så han inte vill vara så mycket i gåstolen längre...
Därför var det dags att införskaffa en sådan nu.
Han är duktig den lilla sorken! Hanterar den bra! Med tanke på att han precis har fått den och inte är så gammal.. Min lille kille börjar bli stor!
Innan vi skulle hem så hämtade Emely en sak till Edvin, som han ska få låna av sina älskade kusiner...
EN GÅVAGN!
Han har ju visat mer och mer tendens till att vilja gå, nästan så han inte vill vara så mycket i gåstolen längre...
Därför var det dags att införskaffa en sådan nu.
Han är duktig den lilla sorken! Hanterar den bra! Med tanke på att han precis har fått den och inte är så gammal.. Min lille kille börjar bli stor!
Det är lustigt...
... ibland är man full av energi och man går runt om dagarna med känslan av att lätt kunna bestiga Mount Everest (vilket jag självklart hade klarat huuuur lätt som helst).
Sen så kommer det perioder där man bara är trött hela tiden, oavsett hur tidigt man somnar.
Tack och lov vet jag bästa botemedlet mot trötthet: aktivitet!
Så därför ska jag slurpa i mig mitt kaffe lite snabbt och sedan sätter jag fart!
Fyra Nutella Semifreddo är beställda, så fyra Semifreddos ska göras!
Det är lika bra att sätta igång så fort som möjligt, så kommer jag igång och blir piggare plus att jag har lite mer tid på mig om det går åt fanders =)
Oskar ska vara på rally hela dagen, så det är bara jag, sorken och Bella hemma (självklart Zilly-Chili också!).
Inget vidare väder ute heller, vilket kan vara bra efter en vecka med toppenväder. Hushållet förfaller nästan när solen skiner på Sjöbo, för vem har tid att vara inne och städa då? Nej. precis, inte jag heller!
Men nu är det dags att sätta igång med dagen innan jag somnar framför datorn...
Sen så kommer det perioder där man bara är trött hela tiden, oavsett hur tidigt man somnar.
Tack och lov vet jag bästa botemedlet mot trötthet: aktivitet!
Så därför ska jag slurpa i mig mitt kaffe lite snabbt och sedan sätter jag fart!
Fyra Nutella Semifreddo är beställda, så fyra Semifreddos ska göras!
Det är lika bra att sätta igång så fort som möjligt, så kommer jag igång och blir piggare plus att jag har lite mer tid på mig om det går åt fanders =)
Oskar ska vara på rally hela dagen, så det är bara jag, sorken och Bella hemma (självklart Zilly-Chili också!).
Inget vidare väder ute heller, vilket kan vara bra efter en vecka med toppenväder. Hushållet förfaller nästan när solen skiner på Sjöbo, för vem har tid att vara inne och städa då? Nej. precis, inte jag heller!
Men nu är det dags att sätta igång med dagen innan jag somnar framför datorn...
By the way!
Vill hänvisa till Lonnies och min bakblogg!!
Helt ny så inte många inlägg ännu, men förhoppningsvis kommer det massor med recept och bilder på smarriga saker med tiden!
Ta en titt in där, så ska jag så småningom länka den här på min sida!
Helt ny så inte många inlägg ännu, men förhoppningsvis kommer det massor med recept och bilder på smarriga saker med tiden!
Ta en titt in där, så ska jag så småningom länka den här på min sida!
Fullt ös!
Här har det varit fullt ös hela veckan!
Scrap booking hos min syster i lördags, där jag påbörjade Edvins första året bok. SÅ nöjd! Den kommer nog bli bra till slut...
I söndags hälsade jag och Edvin på en gammal arbetskamrat och hon skickade med mig lite växter hem.
Men innan hemfärd så skulle jag storhandla.
Edvin var jättetrött efter besöket hos Åsa och vägrade sitta i vagnen.
Att storhandla på Maxi, men en 10-kilos i famnen och en varm skinnjacka på var ingen höjdare. Definitivt ingenting jag rekommenderar!
Måndagen bestod av förberedelse inför kvällen; Det var ju valborg!
Hit kom Sandy, Jimmy, Fritte, Gren och senare trillade även Gabbe in. Grillning, trevligt sällskap och en Josse som somnade vid bordet... trött helt enkelt!
På tisdagen var det kanonasväder och vi åkte till Strandbjörket för att hejja på Mattias och Sandy som skulle springa milen. Elliot var även där med sin pappa och hans sambo med barn. Så även där fick vi hejja fram honom när han sprang tidningslöpet för sista året, nästa år får han springa med de större barnen (när blev han så stor?)
Vi andra satt och mumsade på en filt, njutandes av solen... serotoninet flödade!
Även onsdag och torsdag bestod av toppenväder och de dagarna har jag spenderat i trädgården.
Rabatten kantskars, lukades och nya växter planterades!
Igår åkte jag även ut till Liatorp och lunchade med en arbetskamrat. En kycklingsallad inmundigades ute i solen med trevligt sällskap.
Senare så åkte jag och Anna L till Mjällby för att hejja på MFF! Vad som började så bra med en 0-2 ledning till malmös fördel slutade katastrofalt med 2-2!
Men det var trevligt ändå.
Idag ska jag, Oskar och Edvin dra oss upp till Växjö.
Edvin ska röntga benet och sen ska vi till ortopeden för vidare undersökning.... så håll tummarna!
Sen ska det kollas matta till badrummet (fick ju ta en annan mattläggare), skor ska inhandlas till Edvin och förhoppningsvis lite byxor också. Så det blir en dag på stan idag...
Sen är helgen lugn fram till söndag då lilla, älskade Mira ska namnges! Hon är så söt lilla Mira, kan ligga i sitt babygym länge och studera alla spöken som hänger ovanför henne. Duktig tjej!
Båda mina syskonbarn är gudomliga!
Men nu är det dags att göra sig iordning... sitter fortfarande i morgonrocken (ovanligt va?) och vi ska åka om 40 minuter.
Oskar och Edvin ligger i sängen och busar...
Hoppas ni alla får en toppendag, precis som vi!
En glad Josse i Malmö, men tröttheten efter ett par dagar med en mindre glad Edvin lyser igenom i det blodsprängda ögat... Ett typiskt trötthetstecken för mig!
Scrap booking hos min syster i lördags, där jag påbörjade Edvins första året bok. SÅ nöjd! Den kommer nog bli bra till slut...
I söndags hälsade jag och Edvin på en gammal arbetskamrat och hon skickade med mig lite växter hem.
Men innan hemfärd så skulle jag storhandla.
Edvin var jättetrött efter besöket hos Åsa och vägrade sitta i vagnen.
Att storhandla på Maxi, men en 10-kilos i famnen och en varm skinnjacka på var ingen höjdare. Definitivt ingenting jag rekommenderar!
Måndagen bestod av förberedelse inför kvällen; Det var ju valborg!
Hit kom Sandy, Jimmy, Fritte, Gren och senare trillade även Gabbe in. Grillning, trevligt sällskap och en Josse som somnade vid bordet... trött helt enkelt!
På tisdagen var det kanonasväder och vi åkte till Strandbjörket för att hejja på Mattias och Sandy som skulle springa milen. Elliot var även där med sin pappa och hans sambo med barn. Så även där fick vi hejja fram honom när han sprang tidningslöpet för sista året, nästa år får han springa med de större barnen (när blev han så stor?)
Vi andra satt och mumsade på en filt, njutandes av solen... serotoninet flödade!
Även onsdag och torsdag bestod av toppenväder och de dagarna har jag spenderat i trädgården.
Rabatten kantskars, lukades och nya växter planterades!
Igår åkte jag även ut till Liatorp och lunchade med en arbetskamrat. En kycklingsallad inmundigades ute i solen med trevligt sällskap.
Senare så åkte jag och Anna L till Mjällby för att hejja på MFF! Vad som började så bra med en 0-2 ledning till malmös fördel slutade katastrofalt med 2-2!
Men det var trevligt ändå.
Idag ska jag, Oskar och Edvin dra oss upp till Växjö.
Edvin ska röntga benet och sen ska vi till ortopeden för vidare undersökning.... så håll tummarna!
Sen ska det kollas matta till badrummet (fick ju ta en annan mattläggare), skor ska inhandlas till Edvin och förhoppningsvis lite byxor också. Så det blir en dag på stan idag...
Sen är helgen lugn fram till söndag då lilla, älskade Mira ska namnges! Hon är så söt lilla Mira, kan ligga i sitt babygym länge och studera alla spöken som hänger ovanför henne. Duktig tjej!
Båda mina syskonbarn är gudomliga!
Men nu är det dags att göra sig iordning... sitter fortfarande i morgonrocken (ovanligt va?) och vi ska åka om 40 minuter.
Oskar och Edvin ligger i sängen och busar...
Hoppas ni alla får en toppendag, precis som vi!
En glad Josse i Malmö, men tröttheten efter ett par dagar med en mindre glad Edvin lyser igenom i det blodsprängda ögat... Ett typiskt trötthetstecken för mig!
Han är...
...det vackraste jag vet... det vackraste jag gjort... mitt allt!
MEN!
Börja snusa vid 8,5 månads ålder??? Som om han skulle kunna dölja det med DEN snusläppen??
EEEEEEEEDVIIIIN!!!
MEN!
Börja snusa vid 8,5 månads ålder??? Som om han skulle kunna dölja det med DEN snusläppen??
EEEEEEEEDVIIIIN!!!
Bara en tidsfråga...
...tills dubbelhakan är ett minne blott!
Jag är på G nu! Feel the flow, let the fat burn!
Inte bara träning...
... nej, mitt liv består inte bara av träning och viktnedgångskamp...
Även om man ibland kan tro det när man läser bloggen.
Men den han blivit lite av min träningsdagbok, ett sätt för mig att visa utåt vad jag lyckas med och inte lyckas med... så att alla kan se det, så jag blir pressad.
Jag behöver pressen... behöver tävla.... men behöver även stöttning.
Några som är väldigt bra på att stötta och ibland även ge råd, är vissa personer som man inte träffar så ofta. Vi bor inte grannar utan flera mil ifrån varandra.
Därför lägger jag ut det här, eftersom vi inte alltid har tid att prata i telefon.
Vi har ju bara 24h per dygn, precis som alla andra =) Ingen har mindre tid än någon annan... ALLA har lika mycket tid.. vi bara väljer att förvalta den olika.
Gav mig själv datorförbud tidigare idag... det förbudet är borta nu för jag har hunnit allt jag planerat, utom träningen (!). Men Edvin har en dag då han är labil i sovandet, så ingen mening att springa ner i källaren och ute regnar det....
Men att dammsuga med en Edvin efter sig är inte långt ifrån ett träningspass heller.
Sen blev han rasande när jag stängde av dammsugaren och tog fram moppen. Det enda som kunde blidka honom var att jag dansade och sjöng med moppen = svettig Josse
Tänkte att jag skulle visa lite bilder från Kaskad m.m. men kom på att jag har ju inte hämtat posten!!! Passa på passa på!!! Det livet lever man nu för tiden... passapålivet!
Så nu ska jag passa på att springa ut med soporna, bära ut en kista i garaget och hämta posten, innan Edvin vaknar =)
Ha det göööööött där ute! (ska även se hur jag ska lyckas få in träning idag)
Även om man ibland kan tro det när man läser bloggen.
Men den han blivit lite av min träningsdagbok, ett sätt för mig att visa utåt vad jag lyckas med och inte lyckas med... så att alla kan se det, så jag blir pressad.
Jag behöver pressen... behöver tävla.... men behöver även stöttning.
Några som är väldigt bra på att stötta och ibland även ge råd, är vissa personer som man inte träffar så ofta. Vi bor inte grannar utan flera mil ifrån varandra.
Därför lägger jag ut det här, eftersom vi inte alltid har tid att prata i telefon.
Vi har ju bara 24h per dygn, precis som alla andra =) Ingen har mindre tid än någon annan... ALLA har lika mycket tid.. vi bara väljer att förvalta den olika.
Gav mig själv datorförbud tidigare idag... det förbudet är borta nu för jag har hunnit allt jag planerat, utom träningen (!). Men Edvin har en dag då han är labil i sovandet, så ingen mening att springa ner i källaren och ute regnar det....
Men att dammsuga med en Edvin efter sig är inte långt ifrån ett träningspass heller.
Sen blev han rasande när jag stängde av dammsugaren och tog fram moppen. Det enda som kunde blidka honom var att jag dansade och sjöng med moppen = svettig Josse
Tänkte att jag skulle visa lite bilder från Kaskad m.m. men kom på att jag har ju inte hämtat posten!!! Passa på passa på!!! Det livet lever man nu för tiden... passapålivet!
Så nu ska jag passa på att springa ut med soporna, bära ut en kista i garaget och hämta posten, innan Edvin vaknar =)
Ha det göööööött där ute! (ska även se hur jag ska lyckas få in träning idag)
